Höga marginalskatter är skadligt

Marginalskatten är i många fall den mest betydelsefulla komponenten i de olika regelsystem som påverkar de ekonomiska drivkrafterna att arbeta. De senaste åren har beskattningen av låga arbetsinkomster fått en utformning som ökar det ekonomiska utbytet av arbete. För högre inkomster pekar förslag om något mot ökad beskattning, vilket reducerar möjligheterna att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.

En sammanfattning av forskningen visar att dagens höga marginalskattenivå har kraftigt snedvridande effekter. Om man försöker höja skatten ger det inte ytterligare intäkter, medan en sänkning skulle ge så pass stor positiv effekt på skattebasen, att statskassan inte förlorar på det.

Olika yrkesgrupper drabbas av höga marginalskatter i varierande omfattning. För yrken som läkare, civilingenjör, pilot med flera är en stor majoritet av de heltidsarbetande föremål för hög marginalskatt. Närmare hälften av alla poliser har hög marginalskatt. Nästan två av tre präster har hög marginalskatt och drygt var tredje barnmorska omfattas av hög marginalskatt, i meningen att skattebetalaren på marginalen får behålla mindre än hälften efter inkomstskatt, det vill säga då skatten överstiger 50 procent.

Utifrån en uppdelning av personer och hushåll i tio lika stora grupper framgår att de som tjänar mest betalar drygt tio gånger mer i skatt än de som tjänar minst. Vidare tas dessa skatter ut på en bruttoinkomst som är cirka sex gånger högre för de som tjänar mest jämfört med dem som tjänar minst. Slutligen visar statistiken att den disponibla inkomsten, efter skatter med mera, för de hushåll som har de högsta inkomsterna blir knappt tre gånger högre jämfört med de hushåll som har de lägsta inkomsterna.

En internationell jämförelse visar att Sverige har den högsta marginalskatten i världen. De höga svenska marginalskatterna belastar förhållandevis låga inkomster i internationell jämförelse.

Höga marginalskatter träffar kvalificerad arbetskraft – ofta företagens nyckelpersoner och människor som är utsatta för internationell konkurrens. Här borde skattevillkoren bli bättre, inte sämre.

Artikeln är publicerad i senaste numret av Skattenytt.se