Höga marginalskatter hämmar arbete och utbildning

Sveriges höga marginalskatter minskar drivkrafterna att arbeta, utbilda sig och ta större ansvar. Därför vill Svenskt Näringsliv att den statliga inkomstskatten sänks. ”Det här är inte en skatt på de rika”, säger experten Fredrik Carlgren.

Under ett seminarium om marginalskatter arrangerat av Svenskt Näringsliv medverkade Jacob Lundberg, chefsekonom vid Institutet för Näringslivsforskning, Johanna Trapp, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet, och Ida Wallinder från Centerstudenter. Seminariet leddes av Fredrik Carlgren, skatteexpert.

Sverige tillhör de länder som har högst marginalskatter på höga arbetsinkomster. Svenskt Näringsliv föreslår därför som ett första steg att den statliga inkomstskatten sänks med fem procentenheter och på längre sikt halveras från dagens 20 till 10 procent.

Carlgren framhöll att skatten i hög grad träffar kvalificerad arbetskraft. Enligt statistik som Svenskt Näringsliv beställt från SCB har 57 procent av dem som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt minst tre års eftergymnasial utbildning, jämfört med omkring 30 procent bland dem som ligger under brytpunkten. Skillnaden är ännu större för utbildningar inom teknik och naturvetenskap.

– Det här är inte en skatt på de rika, utan det är en skatt på den avkastning som utbildning, specialisering och ansvar för med sig, sade Fredrik Carlgren.

Svenskt Näringsliv beräknar att en sänkning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter skulle ge närmare 1,2 miljoner människor lägre skatt. Den statiskt beräknade kostnaden är omkring 19 miljarder kronor. Men den kalkylen tar inte hänsyn till att människor förändrar sitt beteende när marginalskatten förändras.

Forskningen pekar på tydliga beteendeeffekter

Jacob Lundberg konstaterade att forskningen om hur skattebasen reagerar på förändrade marginalskatter nu har pågått i omkring 25 år. I stället för att enbart studera förändringar i antalet arbetade timmar undersöker forskarna i dag hur människors inkomster förändras efter en skattereform.

Ett centralt mått är skattebaselasticiteten, som visar hur mycket den beskattningsbara inkomsten förändras när skatten förändras. Enligt Lundberg har forskningen under lång tid pekat mot en elasticitet kring 0,2–0,25.

- Det har ju blivit en mindre industri med elasticiteten. När man började med den här litteraturen för 25 år sedan var man inne på 0,2–0,25 ungefär. Nu 25 år senare är vi också någonstans på 0,2–0,25. Vi har kanske blivit lite säkrare på att det ligger där någonstans, sade Lundberg.

Det är betydelsefullt eftersom Svenskt Näringsliv beräknar att en elasticitet på omkring 0,17 skulle räcka för att en sänkning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter ska vara självfinansierande. För en sänkning med tio procentenheter är motsvarande nivå omkring 0,18.

Lundberg framhöll att de flesta empiriska skattningar ligger över dessa nivåer.

– Då är det självfinansierande att sänka de högsta marginalskatterna i Sverige. Det kan man jämföra mot den empiriska litteraturen. Då ser vi att de flesta skattningar ligger över det.

Ny forskning antyder dessutom att effekterna kan vara större på längre sikt. Lundberg lyfte särskilt fram en dansk studie som följt vad som händer när människor byter arbete. För hela befolkningen hamnar elasticiteten omkring 0,2, men bland dem som byter jobb är effekten betydligt större.

En förklaring är att ökad ansträngning, kompetens och ansvar inte omedelbart behöver synas i lönen. Effekten blir tydligare först när en person befordras eller byter till ett bättre betalt arbete.

– I princip alla kan förvänta sig att byta jobb så småningom och då kommer det att avslöjas om man har ansträngt sig under tiden, byggt upp sitt humankapital eller haft en latent vilja att byta till ett mer välbetalt jobb, sade Lundberg.

Han betonade samtidigt osäkerheten kring de högsta skattningarna. Men även en elasticitet på 0,2 får enligt honom stora konsekvenser för bedömningen av svenska marginalskatter.

Lundberg ifrågasatte också att svenska budgetkalkyler normalt inte räknar med dynamiska effekter av skatteförändringar. Han påminde om att sådana effekter räknades in vid skattereformen 1990–91 och att Danmark använder dynamiska beräkningar.

– Det vore orimligt att inte räkna med dynamiska effekter. Det är hela syftet med reformen, sade Lundberg om resonemanget bakom 1990-talets skattereform.

Han varnade samtidigt för att göra Lafferkurvans topp – den skattenivå där staten får in maximala intäkter – till ett mål för skattepolitiken. En samhällsekonomiskt optimal skattesats bör enligt Lundberg ligga lägre, eftersom hänsyn också måste tas till människors inkomster och välfärd.

”Viktigt att det lönar sig att plugga vidare”

För Ida Wallinder från Centerstudenter är marginalskatten också en generationsfråga.

– Vi är ett studentförbund och det är väldigt viktigt att det lönar sig att studera och plugga vidare, sade hon.

Centerstudenters långsiktiga linje går betydligt längre än de sänkningar som diskuterades vid seminariet. Förbundet vill avskaffa den statliga inkomstskatten och den allmänna löneavgiften och eftersträvar breda, enhetliga och platta skatter.

Wallinder lyfte också Centerstudenters förslag att den första miljonen kronor en person tjänar under livet ska vara skattefri. Tanken är bland annat att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och göra det lättare för unga att flytta dit jobben finns och etablera sig ekonomiskt.

– Det handlar om att kunna flytta, att kunna anpassa sig till arbetsmarknaden, komma in på arbetsmarknaden och stadga sig i livet, sade Wallinder.

”Prata mindre om skatten och mer om människorna”

Johanna Trapp från Fria Moderata Studentförbundet efterlyste ett annat sätt att tala om skattepolitik. Diskussionen blir enligt henne lätt alltför teknisk och fylld av begrepp som elasticiteter och självfinansieringsgrader.

– Människor är intresserade av andra människor, sade Trapp.

Hon menade att skattepolitiken blir mer begriplig om diskussionen börjar i hur skatterna påverkar människors val: om det lönar sig att utbilda sig, ta ett mer kvalificerat arbete eller flytta tillbaka till Sverige.

Ett sätt att väcka intresse bland unga är enligt Trapp att koppla marginalskatterna till diskussionen om behovet av fler utbildade inom matematik, naturvetenskap och teknik.

– Ni har säkert hört att folk vill att ni ska studera matte och välja STEM-ämnen. Men det lönar sig mindre att studera vidare i Sverige än i egentligen något land i hela Europa. Varför då? Och då kan man börja prata om inkomstskatt.

Trapp betonade också att argumenten för lägre marginalskatter inte enbart bör handla om effektivitet eller om hur mycket staten får in i skatteintäkter.

– För mig handlar det om att ge människor mer pengar i plånboken, sade hon.

Både Trapp och Wallinder efterlyste därför större skatteförändringar på längre sikt än de fem procentenheter som Svenskt Näringsliv nu föreslår. Samtidigt såg de förslaget som ett steg i den riktningen.

Seminariet visade därmed på två delvis olika argument för lägre marginalskatter. Forskningen pekar på att höga marginalskatter påverkar arbetsinsatser, karriärval och beskattningsbara inkomster. Studentföreträdarna betonade i sin tur utbildning, rättvisa och möjligheten för unga att etablera sig.

Gemensamt var synen att marginalskatten inte bara är en fråga om hur mycket staten får in i skatt – utan också om vilka drivkrafter skattesystemet skapar för utbildning, arbete och ansvar.