Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal
Nästan hälften av Sveriges BNP kommer från export av varor och tjänster. Skatteavtalen reglerar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter ett tak på hur mycket skatt som får tas ut. Redan 1958 kom den första versionen av OECD:s modell för skatteavtal och idag finns det över 3 000 skatteavtal i världen. Många länder lägger ner stora resurser på att underhålla sitt skatteavtalsnät genom att underteckna nya skatteavtal samt att omförhandla redan befintliga avtal. I Sverige var skatteavtalsförhandlingarna länge en prioriterad fråga men i slutet på 1990-talet började den svenska förhandlingstakten sjunka dramatiskt. Svenskt Näringsliv och tillika Riksrevisionen konstaterade år 2010 att den svenska förhandlingstakten sjunkit med följd att Sveriges skatteavtalsnät har försämrats i jämförelse med våra konkurrentländer. Efter att Svenskt Näringsliv och Riksrevisionen presenterat sina rapporter 2010 har regeringen uttalat att skatteavtalsarbetet på Regeringskansliet ska få ökad prioritet. Denna rapport utgör en uppdatering av 2010 års rapport från Svenskt Näringsliv. Syftet är att utvärdera det svenska skatte- avtalsförhandlingsarbetet sedan år 2010. I likhet med 2010 års rapport har en jämförelse gjorts med 14 utvalda konkurrentländers skatteavtal. Granskningen visar att Sverige, med sina 82 undertecknade avtal, hamnar på tionde plats bland de totalt 15 granskade länderna när det gäller antalet ingångna avtal. Sveriges position i förhållande till övriga länder har försämrats sedan år 1998, då endast Storbritannien, Frankrike och Tyskland hade fler skatteavtal än Sverige. Idag har denna lista utökats med Belgien, Italien, Nederländerna, Schweiz, Norge och Österrike.
Rapporten uppdaterades i oktober 2014 på grund av tryckfel i ursprunglig rapport från september 2014.
