REMISSVAR27 mars 2024
Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99)
MOTTAGARE
Finansdepartementet
Externt diarienummer
Fi2023/03236
Svenskt Näringslivs diarienummer
2024-3
- Svenskt Näringsliv är kritisk till utredningens sammansättning och anser att det är oacceptabelt att näringslivet, som berörs av förslagen, inte har haft någon representation i utredningen. En konsekvens av utredningens sammansättning är att flera av förslagen är ensidigt belysta och synes bygga på allmänna synpunkter från Tullverket snarare än på fakta och evidens.
- Föreslaget om att fördubbla tulltillägget upp till 40 procent vid upprepat fel innebär att Tullverket får möjlighet att ålägga företag strängare sanktioner vid upprepade överträdelser än vad Skatteverket skulle kunna påföra med skattetillägg om företaget var momsregistrerat i motsvarande fall. Det förefaller märkligt och oproportionerligt att uttag av skatt vid överträdelser kan sanktioneras olika betungande beroende på vilken myndighet som är beskattningsmyndighet.
- Att utredningen inte har föreslagit någon nedsättning av tulltillägget på punktskatt, på motsvarande sätt som för tulltillägg på avdragsgill importmoms, är en uppenbar brist i utredningen. Detta bör åtgärdas vid en eventuell förändring av nuvarande tulltilläggsbestämmelser.
- Svenskt Näringsliv anser till skillnad från utredningen att begreppet ”tulltillägg” ska kvarstå när ett ekonomiskt strafftillägg tas ut med en procentsats av den undandragna skatten eller tullen. Ett bärande skäl för detta är att begreppet är vedertaget och att det motsvaras av systemet med skattetillägg som hanteras av Skatteverket.
- En självrättelse ska behandlas som en självrättelse, detta måste gälla oavsett vem Tullverket utser som gäldenär. Vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen tar Tullverket ut tulltillägg om någon annan part än den som Tullverket anser ska vara gäldenären skickar in självrättelsen till Tullverket. Detta är problematiskt eftersom Tullverket, i strid med HFD:s praxis, anser sig kunna avvisa en importdeklaration/ självrättelse och istället ange en annan part som gäldenär.
- Det nuvarande kontrollfokuset överskuggar Tullverkets andra huvuduppdrag att underlätta handeln. Lejonparten av företagen är skötsamma och vill göra rätt för sig. Svenskt Näringsliv uppmanar regeringen, genom bl.a. Tullverket, att i större utsträckning arbeta för att underlätta den legitima handeln inom de ramar som det EU-gemensamma tullregelverket möjliggör. Detta bör förtydligas i Tullverkets regleringsbrev. Det måste finnas ett mer balanserat fokus mellan kontroll- respektive handelsperspektiv för att inte försvåra den legitima handeln för seriösa företag som är grunden för välstånd och jobbskapande i Sverige.
- Det är orimligt att möjligheten till prövning i kammarrätt begränsas vid uttag av moms och punktskatter enbart av det skälet att Tullverket är beskattningsmyndighet. Svenskt Näringsliv anser att asymmetrin mellan tullagen och skatteförfarandelagen måste lösas snarast för att säkerställa att inte Sveriges uppdelning på olika beskattningsmyndigheter ska påverka möjligheten att få ett moms- eller punktskatteärende prövat av kammarrätt.
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.