Skadliga skatteförslag skrotas

Regeringen bekräftade vid den något oortodoxa tidpunkten på lördagsmorgonen att man avstår från förslagen om att försämra skattevillkoren för entreprenörer och om att fler personer ska träffas av höga marginalskatter. Vidare har förändringar av flygskatten aviserats.

Skatteskärpningsförslagen handlade för det första om att höja skattesatsen och på andra vis strama åt de så kallade
3:12-reglerna, som styr beskattningen av vinster från huvudsakligen mindre företag där ägare själva är aktiva. Dessa förslag skulle sammantaget öka beskattningen med cirka tre miljarder kronor och på det viset orsaka kostnadsökningar för de företag som skapar de flesta jobben. Undersökningar har visat att 4 av 5 jobb skapas i mindre företag.

För det andra handlade det om att försämra den så kallade brytpunkten som avgör från vilken löneinkomstnivå man måste betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Försämringen skulle, tillsammans med andra försämringar under innevarande mandatperiod, göra att sammanlagt ytterligare 360 000 personer fick höjd skatt. Totalt skulle därmed 1,4 miljoner personer gå minste om mer än hälften av en inkomstökning, vilket motsvarar mer än var tredje heltidsarbetande och slå brett mot vanliga yrkesgrupper. Exempelvis skulle det drabba mer än var tredje sjuksköterska och över 40 procent bland poliser.

Naturligtvis är det välkommet att skadliga skattehöjningar skrinläggs. Dessvärre har även de sedan länge överhängande hoten om skattehöjningar orsakat mycket oro, osäkerhet och avvaktan. Många företagare har redan avstått från eller skjutit beslut på framtiden när det gäller investeringar, anställningar och expansion. När skärpningarna nu i elfte timmen dras tillbaka är det förstås bra. Men fortfarande har dessutom skattehöjningar om närmare 80 miljarder kronor beslutats eller föreslagits.

För näringslivet behövs istället åtgärder som stärker konkurrenskraften. Genom att använda skattesystemet som konkurrensmedel finns möjlighet att skapa bättre förutsättningar för företagande, investeringar och jobb. Ett stort antal studier visar att sänkta marginalskatter kan ha så starka positiva effekter i form av växande skattebas att det kan leda till bibehållen balans i de offentliga finanserna eller till och med ökade skatteintäkter.