Skatterna som stoppar företagens miljösatsningar

– Vi måste få till reformer som gör att momsfelen som hindrar miljösatsningar tas bort. Finansdepartementet och Skatteverket behöver syna momsreglerna genom ett par gröna glasögon och titta på vilka effekter man vill att de ska ge, och vad de faktiskt ger, säger Anna Sandberg Nilsson, momsexpert på Svenskt Näringsliv.

De momsregler som togs fram på 1960–1970-talen är idag omoderna och jobbar emot den gröna omställningen. Det borde inte vara politiskt svårt att förenkla och förändra de regler som är problematiska, anser hon, men det prioriteras inte av politiken.

– Diskussionen handlar mest om momssatser på olika varor – prata i stället om regler som ger dubbelmoms. Att åtgärda sådana regler borde vara enklare att få en politisk enighet kring. Momsreglerna har blivit ett monster – ingen överblickar regelverket längre.

”Momsmonstret” drabbar företagen i form av höga risker och kostnader som i sin tur påverkar konkurrensförmågan negativt. Det förekommer till och med att företag slutar att göra vissa transaktioner med andra länder för att de inte kan hantera momsreglerna.

– Om varken finansdepartementet, politiker eller Skatteverket kan överblicka momssystemet är det inte rimligt att samtidigt kräva att minsta lilla företag ska tillämpa reglerna korrekt. Det är ett av de mest krångliga och kostsamma regelverk vi har.

”Företagen borde belönas i stället för att straffas”

Dessutom hjälper företagen staten att få in momsintäkterna och är ”en oavlönad uppbördsman”, poängterar hon.

– De svenska företagen gör detta jobb bäst i EU och har väldigt lågt momstapp men samtidigt drabbas de av krångliga dyra regler. Var är regelförenklingarna? Företagen borde belönas i stället för att straffas.

Hon önskar att politiken dessutom synar reglerna ”genom ett par gröna glasögon” och tittar på vilka effekter momsreglerna ska ge och vad de faktiskt ger. Nu handlar diskussionen mest om momssatser på olika varor, och en eller flera momsskattesatser är en fråga svår att enas kring.

– Därför borde vi prata om regler som man kan enas kring som dubbelmomsen och vad som händer när momsreglerna inte fungerar. Effekterna av det kan vara riktigt dåliga för samhället. Som att lokaler stod tomma under flyktingkrisen 2015 medan flyktingar fick bo i tält, till exempel.

Föråldrade regler

Föråldrade och krångliga momsregler är inte bara dåliga för miljösatsningar, hållbarhet och cirkularitet, förklarar hon.

– Förutom att vi skulle få större schvung på den cirkulära ekonomin så är det dålig cash management eftersom vi skulle få bättre snurr på transaktioner i samhället om felen åtgärdas.

Svenskt Näringsliv har nyligen lämnat sitt remissvar på ett förslag från EU om en stor momsreform som handlar om att förenkla och förbättra. En del rör sig om att stävja momsbedrägerier med förbättrad skattekontroll. En annan har fokus på att komma åt transaktioner via plattformar som idag inte beskattas som de borde.

– Digitaliseringen ska naturligtvis utnyttjas och bedrägerier bekämpas men reglerna riskerar att lägga en otroligt stor kostnadsbörda på våra företag, vilket skulle försämra konkurrenskraften i stället för att förbättra den.

– Även om det finns klara uttalanden från EU om behovet av att jobba för gröna investeringar, så syns allt för lite av det i förslaget om nya momsregler.

Experten listar: Skatter utan grön logik

Här några av de svenska momsregler som sätter käppar i hjulen för grön omställning.

Lokalhyresmomsen:

Fastigheters klimatpåverkan är stor men momsreglerna för att hyra ut verksamhetslokaler är föråldrade. Enligt reglerna är det inte tillåtet att hyra ut med moms till momsfri verksamhet, vilket bidrar till att lokaler står tomma i stället för att hyras ut till momsfria föreningar eller vård, skola och omsorg i privat regi.

Fastighetsägaren vill i regel kunna lägga moms på lokalhyra, för att ha rätt att dra av den på sina kostnader. Annars blir kostnaderna 25 procent dyrare, och det gör att många fastighetsägare avstår att hyra ut om det måste göras utan moms.

Nyttjandegraden av kontorslokaler är idag runt 40 procent samtidigt som det finns förskolor, idrottsföreningar och kulturella föreningar som inte får tag på lokaler.

– Här har vi ett underutnyttjande av fastigheter på grund av momsreglerna. Hyrs lokalerna ut utan moms förs dessutom en dold moms över till den som hyr lokalen och det blir moms på momsen när den verksamheten i sin tur säljer sina varor och tjänster vidare, säger Anna Sandberg Nilsson.

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad:

Reglerna kring momsavdrag för stadigvarande bostad är problematiska ur flera gröna aspekter. Till exempel har det medfört problem när privatpersoner har satt upp solpaneler på sina tak och sålt överskottsel. De har tvingats betala moms för elen som de säljer, trots inte har kunnat dra av momsen vid inköpet solpanelerna. Skatteverket har fått backa på det nu men osäkerheten kring momshanteringen riskerar att minska investeringsviljan.

Även den positiva klimatpåverkan som hemarbete för anställda eller företagare medför påverkas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Enligt Skatteverket gäller nämligen avdragsförbudet även för lös egendom i en privatbostad, även om de används i verksamheten.

Det fick bland annat storbolag erfara när de under pandemin skickade hem sina anställda och köpte kontorsmöbler som de kunde använda i hemmet.

– Enligt Skatteverket får momsen på dem inte dras av eftersom det är kopplat till en stadigvarande bostad. Men de har ju ett arbetsgivaransvar! Självklart är det en kostnad för verksamheten där momsen borde få dras av. Nu prövas frågan av Högsta Förvaltningsdomstolen.

Moms på begagnade varor:

I takt med att den cirkulära ekonomin växer har frågan om dubbel moms på begagnade varor blivit allt större. Idag tar både små och stora bolag som säljer nya varor som möbler, datorer och telefoner, som en del av hållbarhetstänket också ett ansvar för begagnade produkter som lämnas in.

De tar hand om dem och rustar upp så att de går att sälja och användas igen. För att inte drabbas av en dubbelbeskattning får företaget momsbeskatta vinstmarginalen i stället för försäljningspriset för den begagnade produkten.

– Problemet är att den här momshanteringen blir allt för tidskrävande och dyr, och då finns det företag som hellre struntar i att ge dem ett nytt liv cirkulärt. Vi behöver en förenklad vinstmarginalbeskattning som de har i Finland, säger Anna Sandberg Nilsson.

När det gäller skänkta varor så ska de beskattas om de har ett värde. Det innebär att det inte går att skänka en vara som har köpts in utan att neutralisera det momsavdrag som gjordes vid inköpet.

– Det leder till att fullt fungerande varor kasseras, slängs eller bränns i stället för att skänkas till Stadsmissionen eller välgörenhetsorganisationer som hjälper människor på flykt till exempel. Där har vi momsregler som motarbetar att vi skänker fullt fungerande varor.