Slopad värnskatt ökade statens intäkter med sex miljarder

Värnskatten infördes 1995 som en femprocentig skatt som tidigare betalades på högre inkomster. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men blev kvar fram till 2020, då den avskaffades efter överenskommelse i januariavtalet.

Skatten har varit politiskt laddad och varit en bidragande orsak till att Sverige haft en av världens högsta marginalskatter. Flera ekonomer menar att skatten under de 25 år som den varit aktiv orsakat stor skada för den svenska ekonomin. Främst på grund av att höga marginalskatter uppmuntrar till färre arbetade timmar och lägre produktivitet, samtidigt som förekomsten av improduktiv skatte­planering ökar.

I samband med avskaffandet räknade nationalekonomen Johan Lidefelt på hur mycket samhället förlorat i antalet arbetade timmar samt skatteintäkter på grund av värnskatten. Utifrån den dåvarande regeringens uppskattning på 7 000 färre årsarbetskrafter på grund av skatten landade han i en total förlust av 280 miljoner arbetstimmar sedan 1995, och därmed ett stort inkomstbortfall för staten.

– Samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten. Det är enligt våra beräkningar värdet på det arbete på som inte har utförts, sa han till 2020.

Även Johan Eklund, professor i nationalekonomi, var kritisk till att skatten fått vara kvar så länge, med utgångspunkt i att Sverige var ett av de länder i hela OECD där det lönade sig minst att utbilda sig.

– Det är synnerligen olönsamt att vara högutbildad i Sverige, vilket många som betalar värnskatt har fått erfara. Vi har fått en rad följdproblem. Vi har en låg grad behovsdriven utbildning i Sverige och allvarliga allokeringsproblem av arbetskraften på arbetsmarknaden. Att kunskap är så lågt värderad jämfört med i andra länder leder till stora välståndsförluster i form av stigande vakanstal och uteblivna förädlingsvärden, sa han till TN.

Dubblade skatteintäkter

När värnskatten till slut avskaffades förutspådde finansdepartementet att det inte skulle resultera i några större skillnader för statsbudgeten. ”En samlad bedömning är att den långsiktiga finansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent”, skrev de i en promemoria.

De visade sig ha fel, men i positiv mening. En ny studie från Svenskt Näringsliv visar nämligen på en själv­finansierings­grad på hela 200 procent, alltså att Sverige tjänat på att skatten avskaffats. Eftersom värnskatten drog in cirka sex miljarder kronor varje år innebär det sex miljarder extra till statskassan.

Analysen bygger på data från SCB:s inkomst- och taxerings­register och avser hela befolkningen i ålders­spannet 20–64 år. Förändringen i skattebasen jämförs för inkomst­skikt som tidigare var föremål för värnskatt med de inkomst­skikt som ligger strax under. Studie­perioden sträcker sig från fem år före reformen till tre år efter.

Studien visar att skattebaserna utvecklades relativt jämnt fram till reformen, vilket var väntat eftersom de då inte påverkades av några marginal­skatte­förändringar. Efter reformen ökade emellertid skattebasen snabbare i gruppen som tidigare träffades av värnskatten. Denna ökning var så betydande att reformen, redan efter tre år, genererade dubbelt så mycket skatte­intäkter som om skattebasen hade varit oförändrad.

– Om en skattesänkning är helt självfinansierad, då betyder det att den skatten är väldigt snedvridande och ineffektiv. Ett dåligt sätt att ta in skatteintäkter, säger Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Här är nästa skatt som borde avskaffas

Fredrik Carlgren menar att självfinansieringsgraden borde få politikerna att även avskaffa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen infördes 2016 och börjar på inkomster över 64 654 kronor. Minskningstakten är satt till tre procent vilket innebär att jobbskatteavdraget är helt borta när inkomsten når runt 184 000 kronor i månaden.

Flera har räknat på effekten av avtrappningen, bland annat Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU), och kommit fram till att även den kan tas bort med full självfinansiering eller mer än så.

– Avtrappningen av jobbskatteavdraget ökar marginalskatten med tre procentenheter, och har i grunden samma problem som värnskatten. Det är väldigt ovanligt att skatter har en självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer, de borde man egentligen ta bort direkt, säger han och fortsätter:

– När det gäller marginalskatter för högre inkomster är det bara Belgien som ligger högre än Sverige. Där har vi en hemläxa att göra.

Fredrik Carlgren efterfrågar en generellt lägre skatt på arbete i Sverige, och menar att det finns många positiva fördelar.

– Sänkt skatt på arbete vet vi ger positiva effekter på både sysselsättning och produktivitet, vilket i längden ökar välståndet. Konservativt räknat har till exempel förstärkningarna av jobbskatteavdraget lett till åtminstone 120 000 nya jobb, säger han.

– På sikt borde man även se över den statliga inkomstskatten på 20 procent, och halvera den till 10 procent. Det hade placerat Sverige närmare genomsnittet i Norden och OECD vad gäller skatten på arbete, avslutar han.