Rapporten innehåller en ny undersökning om svenska folkets kännedom om skatternas omfattning. Rapporten tar också upp teorier om dolda skatter, om s.k. skatteförvillning och diskuterar olika möjligheter att öka tydligheten och transparensen kring skatternas omfattning.
Skatter utgör den enskilt största utgiften för de flesta hushåll. För en vanlig löntagare handlar det om drygt hälften av den totala lönekostnaden. Främst är det fråga om skatter kopplade till inkomster från arbete, följt av olika skatter på konsumtion. Trots att skatterna har stor betydelse för de flesta människors ekonomi, visar sig kännedomen ofta vara dålig om skatternas omfattning.
Resultaten från den undersökning som redovisas i föreliggande rapport pekar på att allmänheten i genomsnitt underskattar skatternas omfattning med 35 procent. Ett annat sätt att uttrycka underskattningen är att för varje två kronor man tror att man betalar i skatt, är den faktiska skattebetalningen i själva verket tre kronor.
Utvecklingen av den praktiska hanteringen av skatteuppbörden har det senaste decenniet genomgått stora förändringar med bland annat förenklad deklaration, förtryckta uppgifter, e-tjänster på nätet och möjlighet att även deklarera via sms. Ett syfte har varit att förenkla och underlätta för skattebetalare, men förändringarna kan också ha inneburit att man i allt mindre utsträckning sätter sig in i sin skattesituation. Detta kan ha fått till följd att kännedomen om skatternas omfattning sjunkit. De goda syftena att göra det lättare för skattebetalarna tycks alltså ha kunnat haft en allvarlig baksida i det att vetskapen, förståelsen och insikterna om skatter minskat.
En klar och tydlig bild av skatternas omfattning är viktig av flera skäl. Fakta underlättar för välinformerade beslut. Det skapar möjlighet att värdera nytta i förhållande till förmåner och ger förutsättningar för att värdera den fulla samhällsekonomiska kostnaden av de offentliga systemen. Bättre kunskap skulle också underlätta för en helhetssyn och ge ökad tydlighet.
En ökad tydlighet och transparens för att förbättra kännedomen om skatterna är angelägen av skäl som ytterst handlar om demokrati. Överskådlig och klar information lägger grunden för kloka beslut. Därför är det angeläget att diskutera flera olika åtgärder, som inte bör ställas mot varandra. Det kan handla om allt från en tydligare redovisning av skatterna på lönebeskeden till en intensifierad debatt i ämnet till informationsinsatser i olika fora, till exempel skolorna. Goda skäl finns vidare att se på den danska modellen, där man inte har arbetsgivaravgift, men i stället högre, synliga löner och inkomstskatter. Ett klarare språkbruk vore också välgörande, där avgifter som de facto är skatter också benämns som sådana. Det är hög tid för ökad tydlighet och transparens.
Krister Andersson, Johan Fall
Svenskt Näringsliv