Välkommet med förenklade och förbättrade 3:12-regler

För ägarledda företag är entreprenörsskatten eller 3:12-reglerna helt centrala. År 2021 berörde regelverket en halv miljon företag (inkl. dotterbolag) med drygt 515 000 delägare, som tillsammans sysselsätter 1,6 miljoner anställda. Sedan 2005 har dessa regler successivt förbättrats med god effekt för företagande och jobbskapande. 

Sysselsättningstillväxten i ägarledda företag under denna period uppgår till 67 procent. Motsvarande utveckling i övriga aktiebolag är ungefär hälften så stor. Då entreprenörskap är förenat med stort risktagande, ägarna satsar både eget kapital och arbete, är det rimligt att skattereglerna fortsatt framåt ger goda incitament för företagande, innovation och jobbskapande.

Den nu presenterade utredningen Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36) föreslår ett antal förbättringar och förenklingar. Utredningen föreslår att de så kallade absoluta kapitalandels- och löneuttagskraven slopas, att förenklingsbeloppet (schablonbeloppet) höjs till fyra inkomstbasbelopp och att de två separata takbeloppen, för utdelning respektive för kapitalvinst, ersätts av ett gemensamt takbelopp. Den offentligfinansiella påverkan av de samlade förslagen blir enligt betänkandet cirka 1 miljard kronor, vilket kan ställas i relation till statens totala skatteintäkter från kapital på cirka 385 miljarder kronor. För att finansiera förslagen föreslås höjd skatt på alkohol och tobak.

Detta är välkomna förslag och de bör också ses i ljuset av att när utredningen tillsattes möjliggjorde direktiven försämringar och höjd skatt på ägarledda företag. 

Det finns dock några områden där det behövs fortsatt arbete. Det första är kvalifikationsreglerna, det vill säga om ägare överhuvudtaget omfattas av reglerna eller inte. Dessa regler är för komplexa och oklara. Det andra området är företagens bristande tillgång till kapital. Det är uppenbart att små och medelstora företag har svårigheter att få banklån och de har inte heller samma tillgång till andra kreditmarknader. Här skulle skattereglerna kunna utformas för förbättrad kapitalförsörjning med exempelvis vinstandelslån.  

Entreprenörsskatten utpekas ofta som ett av de mest komplicerade skatteområdet men man bör vara medveten om att de företag som omfattas över tid skaffat sig egen eller extern kompetens och att stora förändringar därför skulle innebära en ökad regelbörda. Det är därför välkommet med successiva förbättringar och förenklingar och utredningens förslag är ett steg i rätt riktning.