Peter Honeth har lämnat över sin utredning om hur landets lärarutbildningar ska förbättras. Bland annat ska avhoppen stoppas och det skjuts till extra resurser. ”Det innebär möjligheter till en ökad kvalitet i lärarutbildningarna”, säger Ulrika Wallén, policyexpert för högre utbildning på Svenskt Näringsliv.
Utredaren Peter Honeth, tidigare liberal statssekreterare på utbildningsdepartementet, har lämnat över sitt I betänkande till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L).
Förslagen innebär att alla som vill bli lärare i framtiden måste ha minst betyget C i svenska. Blivande förskollärare måste ha minst D.
Enligt uppgifter ur betänkandet betyder att antalet nybörjarstudenter minskar med mellan 27 och 35 procent, beroende på typ av lärarutbildning. Å andra sidan bedöms avhoppen minska kraftigt. I dag kan hälften av studenterna på en utbildning hoppa av och den andelen bedöms minska till 25–40 procent.
Förutom att bromsa avhoppen syftar de skärpta kraven till att höja statusen på lärarutbildningen.
– Det uppfattas som en lätt utbildning, men det är det inte och det ska det inte vara. Det är viktigt att säga att det här är en krävande utbildning. Yrket som lärare är ett krävande yrke och det fordras en utbildning som ställer stora krav, säger Peter Honeth vid en pressträff med regeringen.
Med färre studenter och oförändrade anslag blir det mer resurser till utbildningarna. Ska förändringen genomföras är det rätt tillfälle nu, eftersom barnkullarna minskar kraftigt, enligt utredningen.
– Det är positivt att de resurser som frigörs föreslås vara kvar i systemet för att användas till en höjd ersättning, vilket innebär möjligheter till en ökad kvalitet i lärarutbildningarna, säger Ulrika Wallén, policyexpert för högre utbildning på Svenskt Näringsliv.
Ulrika Wallén är också nöjd med att det blir ökad samverkan mellan lärosätena:
– Ett förslag är att lärosätena gemensamt ska planera utbud och dimensionering för lärarutbildning i hela landet. Förslaget är bra utformat och bör även kunna användas på till exempel ekonomi-, sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar, säger Ulrika Wallén.
I betänkandet föreslås också en omstöpning till mer ”skolnära” lärarutbildningar. De mest teoretiska, abstrakta delarna slopas och mer tid läggs på ämnen och ämnesdidaktik. Blivande låg- och mellanstadielärare får mer utbildning i svenska, med tyngdpunkt på läs- och skrivinlärning.
Svenska är en förutsättning för studierna. Det är också lärarens viktigaste arbetsredskap. Man kan inte fungera bra som lärare utan att kunna språket och kunna framträda, lyssna, läsa och skriva för och med eleverna, säger Peter Honeth.
Redaktionen / TT
Högskola och universitet