Mot bakgrund av vetenskaplig evidens undersöks i denna rapport hur grundläggande läs- och skrivförmåga kan utvecklas och hur man kan säkerställa att nästan alla elever som börjar F-klass når denna förmåga.
Rapporten bygger på en undersökning i tre delar. Den första delen av undersökningen, en genomgång av svenskkursernas kurslitteratur, visar bland annat att utrymmet som ges till tidig läs- och skrivinlärning är (mycket) litet. Fokus hamnar mer på övergripande teorier om språkutveckling än på konkreta metoder för tidig läs- och skrivinlärning.
Undersökningens andra del är ett kunskapstest med lärarstudenter med fokus på relationer mellan fonologisk struktur i talet och alfabetisk skrift – kunskap av vikt för att kunna vägleda elever genom de svårigheter med avkodning som många av dem möter. Undersökningens tredje del bygger på intervjuer med lärarstudenter. Lärarstudenternas resultat var genomgående svag. Resultatet här pekar på att tidig läs- och skrivinlärning är ett perifert tema i svenskkurser.
Nuvarande krav, föreskrifter och incitament för F–3-lärarutbildningar avseende tidig läs- och skrivutveckling är otillräckliga. (Skollagens krav på att undervisning inom ramen för skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är här uppenbart verkningslös.
Det behövs åtgärder för att ge utrymme åt den breda, konsoliderade och empiriskt förankrade kunskapsbildningen Science of Reading. För att det ska ske behöver lärosätena ges ett mer specificerat uppdrag än idag där de åtar sig att säkerställa att de F–3-lärare som examineras behärskar vissa specificerade kunskaper och färdigheter.