Till följd av coronapandemin övergick landets lärosäten och gymnasieskolor, och på en del håll även högstadiet, till att bedriva undervisning på distans. Omställningen skedde mycket snabbt och någon längre förberedelsetid fanns inte. Pandemin satte hela utbildningsväsendet på prov vad gäller förmågan att nyttja digitaliseringen och uthålligt hålla kvalitet och motivation på undervisningen.
Om detta fallerar riskerar elever och studenter att lämna utbildningen med bristfälliga kunskaper, vilket riskerar att få negativa effekter på genomströmningen i utbildningsystemet och på anställningsbarheten. Därmed skulle kompetensförsörjningen försämras. I förlängningen påverkar det företagens konkurrenskraft och Sveriges välstånd.
Tillgången till teknik och studiero i hemmet, svårigheten att genomföra undervisning och prov, försämrad elev- och studenthälsa samt bristande digital kompetens bland lärarna är vissa av de problem som identifierats. Ett resurstilldelningssystem som missgynnar livslångt lärande samt misslyckandet att genomföra nationella prov och högskoleprov har kommit upp till ytan under pandemin och är tydliga framtidsutmaningar. Många ser dock möjligheter och pekar på digitaliseringens flexibilitet med hybridlösningar, som kan öka tillgängligheten till utbildning och underlätta möjligheten till fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Nu har regeringen lämnat besked om återgång till normal undervisning, men vad har vi lärt oss av mer än ett år med distansundervisning och ökad digitalisering?
Välkomna till ett webbinarium den 23:e juni kl. 09:00-10:00, där vi presenterar rapporten ”Ett utbildningsväsende stärkt av digitalisering – så kan vi tillvarata möjligheterna” och diskuterar möjligheterna och fallgroparna med en ökad digitalisering.
OBS! Webbinariet kommer att spelas in och finnas tillgänglig att se i efterhand. Registrera dig för att få länken till inspelningen skickat till din e-post adress.