Framtidens yrkesutbildning - Ge branscherna makten

Att förbättra och reformera ett utbildningssystem tar tid och kräver politisk handlingskraft. Det är därför nödvändigt att riksdagen under nästa mandatperiod påbörjar reformeringen och fattar beslut som lägger grunden för en bättre gymnasieskola och vuxenutbildning.

• Rapporten konstaterar att den gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige lider av sex huvudsakliga problem: Branscherna kan inte påverka utbildningarnas innehåll. Utbudet svarar inte mot arbetsmarknadens behov. Huvudmännen tar inte ansvar för utbudet. För få vill gå en yrkesutbildning. För få kan gå en yrkesutbildning. Resultaten är för dåliga.
• Andelen elever på de nationella programmen som läser en yrkesutbildning har sjunkit från cirka 45 procent läsåret 2008–2009 till cirka 30 procent nu. År 2035 kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade om inget görs. Sverige har en lägre andel som läser yrkesutbildning än jämförbara europeiska länder.
• För att möta kompetensbehovet inom både privat och offentlig sektor behöver 40 procent av en årskull ta examen från en yrkesutbildning.
• Sverige behöver en ny och bättre modell för yrkesutbildning. Vi har valt att kalla den branschmodellen. Den innebär att företag och branscher får väsentligt mer makt och ansvar över den gymnasiala yrkesutbildningen, framför allt när det gäller innehåll och kvalitetssäkring men också till viss del dimensionering. Maktförskjutningen till branscherna sker nationellt, regionalt och lokalt. Modellen syftar också till att fler ska vilja och kunna gå en yrkesutbildning, samt leder till att kvaliteten på yrkesutbildningarna höjs.
• Svenskt Näringsliv vill se ett omfattande och brett reformarbete och presenterar i rapporten en reformagenda om 26 reformer för framtidens yrkesutbildning.