Relevant högre utbildning av god kvalitet är en av de viktigaste förutsättningarna för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Sverige har länge kunnat vara stolta över att vara en framstående forsknings- och kunskapsnation. Men det råder kompetensbrist i näringslivet. I takt med att digitalisering, globalisering och klimatomställning kraftigt förändrar arbetsmarknaden ställs också helt nya krav på utbildningsystemet. Så, hur står sig den svenska högre utbildningen sett till kvalitet, relevans och effektivitet internationellt sätt? Är Sverige rätt rustade för att möta förändringarna?
I rapporten genomförs en analys avseende ett antal olika indikatorer av svensk högre utbildning jämfört med flera andra länder (Danmark, Belgien, Irland, Norge, Nederländerna och Österrike) ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Resultaten visar att svensk högre utbildning presterar svagt inom flera viktiga områden. Rapporten innehåller reformförslag som är avgörande för att klara både klimatomställningen, säkerställa ett system för grundutbildning och livslångt lärande. Det är vad näringslivet ser som mest prioriterat och efterfrågat för att möta kompetensförsörjningsutmaningen. Målet är ett högre utbildningssystem som bättre underlättar för näringslivets kompetensförsörjning.