Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företags förmåga att tillvarata kompetens och skapa ekonomiskt värde av den har varit avgörande för landets tillväxt. Högre utbildning har varit väsentlig för denna utveckling, men numera ser trenden alltmer dyster ut.
Ett av fyra rekryteringsförsök i våra medlemsföretag misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera samtidigt som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen enligt 60 procent av branscherna. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. Och nu befinner vi också i en lågkonjunktur med en hög arbetslöshet. Så trots lågkonjunktur har företagen svårt att rekrytera.
När det kommer till högskolans relevans så utgår dimensioneringen i Sverige från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Det saknas också strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå, vilket begränsar näringslivets möjligheter att påverka dimensionering och innehåll. Detta är kontraproduktivt både för studenterna som får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och för företagen som har svårt att hitta kompetens.
Därför presenterar Svenskt Näringsliv ”Högskolepejl”, som är en sajt för att visa olika högskoleutbildningars relevans på arbetsmarknaden. Högskolepejl visar etablering och medianlön för olika högskoleutbildningar vid universitet och högskolor ett och tre år efter examen. Syftet är bland annat att studenter ska kunna göra medvetna val.