Sverige har stora samhällsutmaningar. Arbetsmarknaden förändras, många saknar egen försörjning och samtidigt råder kompetensbrist. Ett av fyra rekryteringsförsök bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så mycket som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning. Kompetensbristen försvårar klimatomställningen, inte minst enligt stora delar av industrin och samhällsbyggnadssektorn. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i samtliga branscher och i alla typer av företag.
Näringslivets behov av vass kompetens ställer krav på hög kvalitet och relevans i den högre utbildningen. När det kommer till högskolans relevans utgår dimensioneringen i Sverige främst från studenternas efterfrågan, snarare än arbetsmarknadens behov. Även om det finns många goda lärande exempel på universitet och högskolor som är duktiga på samverkan med näringslivet så saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka dimensionering, innehåll och formatet, vilket riskerar att göra högskoleutbildningarna mindre relevanta. Detta är kontraproduktivt både för studenterna, som får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, och för företagen, som har svårt att hitta kompetens.
Därför presenterar Svenskt Näringsliv Högskolepejl, som är en sajt för att visa olika högskoleutbildningars relevans på arbetsmarknaden. Högskolepejl visar etablering och medianinkomst för olika högskoleutbildningar vid universitet och högskolor ett och tre år efter examen. Syftet är bland annat att studenter ska kunna göra medvetna val genom att kunna se etablering och medianinkomst för olika utbildningar, inriktningar och fördjupningar vid universitet och högskolor.
Inför lanseringen av Högskolepejl har Svenskt Näringsliv också uppdragit åt analysföretaget Ungdomsbarometern att sammanställa de data avseende etablering som presenteras på Högskolepejl i rapportform, samt placera dessa i en kontext utifrån hur unga själva tycker att arbetsmarknaden spelar in vid val av högre utbildning. Resultaten från detta arbete presenteras i denna rapport, som vänder sig både till den som står i begrepp att välja utbildning och till den som är intresserad av utvecklingen inom svensk högre utbildning.