Kvalitet, relevans och effektivitet i svensk högre utbildning ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. En jämförelse med och insikter från sex andra länder: Danmark, Norge, Nederländerna, Österrike, Irland och Belgien

Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företags förmåga att tillvarata kompetens och omvandla den till ekonomiskt värde har varit avgörande för landets tillväxt. Högre utbildning har spelat en central roll i denna utveckling, men trenden ser numer allt dystrare ut.

Samtidigt står Sverige inför stora samhällsutmaningar. Arbetsmarknaden förändras, många saknar egen försörjning och kompetensbristen växer. Ett av fyra rekryteringsförsök bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag misslyckas helt på grund av att det saknas personer med rätt kompetens. 70 procent av företagen att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning.

Kompetensbristen påverkar i sin tur klimatomställningen negativt, något som särskilt märks inom industrin och samhällsbyggnadssektorn. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, inom alla branscher och i företag av alla storlekar. Samtidigt befinner sig Sverige i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Paradoxalt nog har företagen ändå svårt att rekrytera, trots det stora antalet arbetssökande.

Näringslivets behov av kvalificerad kompetens ställer höga krav på både kvalitet och relevans i den högre utbildningen. I dag baseras dimensioneringen av utbildningar i högskolan i huvudsak på studenternas efterfrågan, snarare än på arbetsmarknadens behov. Även om många universitet och högskolor bedriver god samverkan med näringslivet saknas det strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka utbildningarnas dimensionering, innehåll och format, vilket i förlängningen riskerar att göra utbildningarna mindre relevanta.

Denna situation är kontraproduktiv både för studenter, som får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, och för företag, som kämpar med att hitta rätt kompetens.

I föreliggande rapport har Faugert & Co Utvärdering/Technopolis Sweden, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, genomfört en analys av svensk högre utbildning jämfört med flera andra länder ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Faugert & Co Utvärdering har författat hela rapporten. Svenskt Näringsliv ansvarar dock för det avslutande kapitlet ”Politiska reformer avseende högre utbildning för bättre tillgång till kompetens”. Avsnittet innehåller reformförslag som omfattar den högre utbildningen.

Rapporten är att betrakta som ett underlag för hur det svenska utbildningssystemet presterar internationellt sett, tillsammans med reformförslag för den fortsatta diskussionen kring högre utbildningspolitiska prioriteringar. Det är vad näringslivet ser som mest prioriterat och efterfrågat för att möta kompetensförsörjningsutmaningen framgent. Målet är ett högre utbildningssystem som bättre understödjer näringslivets kompetensförsörjning.