Västvärldens arbetskraftsbrist accelererar. Kompetensbristen är akut. Sverige har lägst tillväxt i EU och konkurrenskraften är utmanad. I kampen om kompetens flyttar Sveriges konkurrentländer fram positionerna. I rapporten beskrivs hur ett antal EU-länder arbetar strategiskt för att attrahera, rekrytera och behålla efterfrågad kompetens från länder utanför EU. Länder som Tyskland och Danmark söker intensivt utanför EU:s gränser för att rekrytera internationell kompetens.
Som ett led i arbetet med att locka avgörande kompetens finns långtgående strategier – från regelverk för arbetstillstånd till proaktiv marknadsföring. I Danmark krävs en relativt hög lön för att arbetstillstånd ska beviljas, men den danska regeringen sänker nu lönekravet. Tyskland genomför en omfattande byråkratisk förenkling för att kunna rekrytera medarbetare från tredje land. Finland har sedan lång tid tillbaka ett Talent Boost Program. Det är en genomgripande strategi för att få departement, ansvariga myndigheter och organisationer samt regioner och kommuner att verka i samma riktning. Den finska regeringen avsätter 200 miljoner kronor årligen för ändamålet.
Den politiska viljeinriktningen i samtliga sex EU-länder som studerats är tydlig med behovet av internationell kompetens. Den utgår oftast från en proaktiv kommunikation, som gör att politiken kan genomsyras i det praktiska arbetet på alla nivåer som staten förfogar över. Sverige hamnar på efterkälken i den globala kompetensjakten om inte nödvändiga åtgärder vidtas.
Den polariserande debatten, där så kallad lågkvalificerad arbetskraftsinvandring har ställts mot högkvalificerade talanger, blockerar en större tankebild. Sent omsider har ett antal spridda regeringsinitiativ presenterats under våren 2024 för att stärka möjligheterna till internationell kompetensförsörjning. Det är lovvärt men det räcker inte. De olika initiativen är inte framtagna utifrån en helhetsyn. Tillväxtverket ska agera samordningscentral, men saknar egentligt mandat. Resurserna är små, kortsiktiga och oklara. Inte heller finns en nationell samordningsmodell med tydliga mandat och fokusområden som får samtliga inblandade aktörer att gå i samma riktning.
Det behövs en aktiv och tydlig styrning och ledning i likhet med andra länder som konkurrerar om samma kompetens. Det är hög tid för regeringen att ta fram en nationell strategi i syfte att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens.
Följande åtgärder behöver regeringen vidta: