Politiskt lönegolv till hög kostnad - samhällsekonomiska effekter av ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare
Den utländska kompetensen behövs
Arbetskraftsinvandringen bidrar med stora samhällsekonomiska värden till den svenska ekonomin. Arbetskraftsinvandringen underlättar dessutom svenska företags kompetensförsörjning och bidrar därmed till företagens utveckling och tillväxt.
Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring vilar på principen att arbetsgivare bedömer sitt eget rekryteringsbehov och kan rekrytera arbetskraftsinvandrare därefter. Vid tidpunkt för författande av denna rapport pågår dock en offentlig utredning med direktiv om att det ska krävas en lön motsvarande arbetsmarknadens mediannivå för att ett arbetstillstånd ska beviljas. Ett införande av ett sådant lönegolv kommer innebära att de arbetskraftsinvandrare vars löner understiger den specificerade lönenivån inte ges tillstånd att arbeta i Sverige.
Värdet av arbetskraftsinvandringen uppgår till 43 miljarder kronor
Under 2022 beviljades totalt 36 966 arbetstillstånd, varav ungefär en tredjedel utgör förlängningar av tidigare utfärdade tillstånd. Sammantaget gav denna arbetskraftsinvandring upphov till 43 miljarder kronor i förädlingsvärde (bidrag till BNP) samt 14 miljarder kronor i skatteintäkter.
Ungefär hälften av arbetskraftsinvandrarna till Sverige har en lönenivå som understiger medianlönen på arbetsmarknaden. Detta innebär alltså att antalet beviljade arbetstillstånd skulle halveras om ett lönegolv motsvarande medianlönen infördes.
Lönegolvet skulle dock slå olika hårt mot olika yrken. Inom många yrken skulle arbetskraftsinvandringen i praktiken upphöra helt. Även inom mer högkvalificerade yrken, där lönenivåerna generellt ligger på högre nivåer, skulle många arbetskraftsinvandrare drabbas. Exempelvis skulle var tionde IT-expert nekas ett arbetstillstånd vid ett lönegolv i nivå med medianlönen.
Ett lönegolv på mediannivå innebär fem miljarder kronor lägre skatteintäkter
Sammantaget skulle ett införande av ett lönegolv motsvarande medianlönen på arbetsmarknaden innebära en minskning av arbetskraftsinvandrares bidrag till BNP med 16 miljarder kronor. Dessutom skulle de skatteintäkter som arbetsinsatserna genererar minska med fem miljarder kronor.
