Rapport: Så ska skolresultaten lyftas

Debatten kring friskolorna har varit het de senaste åren. Kritiken har handlat om allt ifrån att friskolor skulle bidra till segregation och systematiskt välja sina elever, till att de sätter glädjebetyg och gynnas av ersättningssystemet.

Under ett seminarium presenterade Svenskt Näringsliv rapporten ”Så bör friskolesystemet utvecklas – konkreta förslag, i stället för slag i luften”. Den innehåller en rad reformförslag för att komma till rätta med de problem som finns för att höja kunskapsresultaten i skolan framåt.

– Debatten kring huvudmannafrågan har stått i vägen för det som är skolans riktiga utmaning – kunskapsutvecklingen – hur vi ska höja kunskapsresultaten i skolan och samtidigt minska utanförskapet, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Enligt forskningen är det tydligt att länder som presterar bra i internationella kunskapsmätningar också har en hög tillväxttakt, påpekar hon.

– Bra skolor skapar ökat välstånd och ett litet land som Sverige är förmodligen väldigt beroende av en skola i världsklass för att klara av internationell konkurrens. Vi behöver förbättrade kunskapsresultat i skolan. Vi har utmaningar med kompetensförsörjningen till alla våra företag.

”Friskolorna inte det stora problemet”

Friskolorna är en viktig pusselbit för att säkra en förbättrad kunskapsnivå, konstaterar Karin Johansson.

– Inte minst för konkurrensen och valfrihetens skull. Jag vill hävda att det inte är friskolorna som utgör det stora problemet för den svenska skolan. Men alla reformer behöver vårdas och utvecklas och det gäller även friskolereformen.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna, bekräftar att det finns delar i friskolesystemet som inte fungerar tillräckligt bra.

En av dem är ersättningssystemet. Enligt rapporten är transparensen om kommunernas kostnader, som ligger till grund för friskolornas skolpeng, för låg. Reglerna är otydliga och systemet riskerar att gynna kommunala skolor när det handlar om kostnader för administration och lokaler, till exempel .

Å andra sidan kan systemet till följd av närhetsprincipen försvåra för stagnerande kommuner vid en friskoleetablering.

”Vinstsyftet en tillgång”

Ett annat område är betygsättningen. Rapporten pekar på att den behöver stramas upp för att motverka att skolor konkurrerar med glädjebetyg.

– På skolnivå bör det genomsnittliga betyget i ett ämne inte vara mycket högre än det genomsnittliga resultatet på det nationella provet. De nationella proven måste också rättas digitalt eller externt, säger Anders Morin.

Han konstaterar även att kö- och antagningssystemet behöver en större möjlighet till insyn, och att ”vinstsyftet inte är ett problem utan en tillgång”.

– Aktiebolag är en bra organisationsform för att styra mot bestämda definierade mål, till exempel kunskapsmål. Men då måste målen måste vara tydliga och möjliga att följa upp, säger Anders Morin.

Rapporten listar ett antal förslag till reformer:

– Ett rättvist ersättningssystem behövs och det kräver en bred utredning. Ska vi ha en nationell skolpeng och ska det i så fall vara statligt eller kommunalt finansierat? Eller ska nuvarande system ändras?

– Värdesäkra betygen. Rätta nationella prov externt och sätt en norm för hur stor betygsavvikelsen får vara på skolnivå.

– Informerade skolval. Bättre redovisning av olika skolors resultat och kvalitet. Begränsa kötiden och förbättra insynen i köhanteringen.

– Ge kommuner möjlighet att upphandla inom skolområdet. Det skulle kunna handla om enskilda ämnen, om skolor som har misslyckats eller skolor i utanförskapsområden där det kan finnas problem som kräver speciella arbetssätt.

– Nej till vinstutdelningsförbud som offentligt styrmedel. Pröva i stället vid starten av en skola om verksamhetens ekonomi är sund. Vid otillräcklig kvalitet bör de verktyg som redan finns användas, exempelvis viten och stängning.

”Mindre ekonomi och mer kvalitet”

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, välkomnar rapporten.

– Vi ser gärna att vi kommer till rätta med problemen som finns i systemet. Vi gör bedömningen att svensk skola skulle vinna på en större legitimitet – en större tillit till systemet, säger han.

Han håller med om att den finansiella styrningen inte fungerar fullt ut och påpekar att det stora fokuset på ekonomi i sin tur skapar problem. Ur ett internationellt perspektiv lägger svenska rektorer mycket tid på administration och ekonomi.

– De borde i stället ägna sig åt att organisera en skola för lärande och att skapa kvalitet i undervisningen. Jag hoppas att vi kan prata mindre ekonomi och mer kvalitet i svensk skola framöver.

Central rättning tror han inte löser problemet med bristande likvärdighet vid betygssättning. Han menar att det skulle vara enkelt att ändra hela modellen och bara titta på det som är mätbart. ”Du får ett A om du kan ett visst antal huvudstäder, och kan du dessutom Hallands floder får du A+”, men att det inte skulle fungera.

– Ett sådant system vill vi inte ha – vi vill ha ett system där vi utvecklar elevers förmågor och de handlar om kvaliteter som inte är så lätta att mäta. Vi måste göra ett vägval när det gäller likvärdig betygssättning, säger Peter Fredriksson.

Utdelningsförbud att vänta

Erik Scheller, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, anser att det breda angreppssätt som rapporten har är behövligt. Departementet förbereder nu den största omregleringen av svensk friskolemarknad på 30 år.

– Det innebär bland annat tuffare sanktioner, ekonomiska garantier, ökad insyn och en ny nationell skolpeng. Men vi inför också ett utdelningsförbud – vid start av skolor, vid ägarbyten, men framför allt vid kvalitetsbrister.

Ökande betygsinflation

Åsa Westlund, vice ordförande, riksdagens utbildningsutskott, påpekade att vinster är ett bra styrmedel för att uppnå effektivitet i näringslivet. Men hon anser att de som vill ha kvar hela vinstintresset i skolan borde ”fundera ytterligare på den myndighetsutövningen som det faktiskt är att sätta betyg”.

– Lärare pressas från alla håll. De har kunder – elever och deras föräldrar– som vill ha höga betyg, och samtidigt har de chefer som vill leverera vinst, som ju ändå är grunden i ett aktiebolag.

Samtidigt riskerar friheten för lärarna, och tilliten till deras profession, att minska om betygen kopplas starkare till nationella prov enskilt.

– Betygsinflation har funnits tidigare men det har blivit värre. Det är jätteviktigt för legitimiteten i systemet att komma till rätta med den, säger Åsa Westlund.