Varningen: Nya lagen kan försämra jämställdheten

Remissinstanserna har sagt sitt. Och det är många reaktioner på regeringens förslag om att höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring från 80 till 100 procent av svensk medianlön.

− Precis som resten av industrin ser vi ett stort kompetensbehov för att växa. Det talas mycket om den industriella expansionen i norr med batteritillverkning och grönt stål. Men från vår sida ser vi även expansionsplaner och stora behov även i Västsverige för växande kemikluster. Läkemedelstillverkningen exploderar i Sverige. Så det finns jättemånga luckor som behöver fyllas, jättemycket kompetens som behöver vara på plats.

Det sa Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på IKEM, vid ett seminarium som Svenskt Näringsliv nyligen arrangerade för att diskutera remissvaren. Han konstaterade att bland IKEM:s medlemsföretag behövs såväl de allra mest avancerade forskningsledarna till truckförare. Kompetensbehovet är enormt.

− Det är jättebrister på operatörer. Det behövs till exempel 19 000 processoperatörer och 11 000 CNC-operatörer. Det här är yrken som typiskt sett ligger under medianlön och inte ett enda operatörsyrke finns på Migrationsverkets bristyrkeslista idag, sa han.

Precis som IKEM avstyrker Visita förslaget. Enligt Sofia Råsmar, näringspolitisk expert, skulle 99 procent av alla arbetskraftsinvandrare inom besöksnäringen behöva lämna landet om förslaget blir verklighet.

− Det är klart att det här inte är den stora bulken av våra sysselsatta. Men de är väldigt viktiga där de finns och vi ser ett stort behov av dem. Särskilt i vissa regioner, sa hon.

Vill se större översyn

Arbetsgivarorganisationer har länge ifrågasatt regeringens lönegolv. Men även Lunds universitet finns bland dem som inte är helt nöjda med förslaget. Inte minst för att universitetet menar att utlänningslagen har blivit en ”halvmesyr”.

− Vi förespråkar en större översyn av ramverket. Det blir viktigare och viktigare för varje år som går att vi blir en kunskapsnation som attraherar rätt personer, sa Louise Corrigan-Konow, International Migration Coordinator på Lunds universitet.

Hon berättar att hon jobbar mycket med internationella studenter.

− De betalar väldigt mycket för att kunna studera här. De vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Och vi vill ha dem. Det är helt rätt kompetens, men de kan ofta fastna i byråkratin kopplad till deras tillstånd.

− De kan få en negativ upplevelse så till den grad att de väljer att åka hem. Det har jag sett, sa Louise Corrigan-Konow.

Men det handlar inte bara om att regelverket är krångligt. Louise Corrigan-Konow konstaterade att lönegolvet också kan ha negativa effekter för jämställdheten.

− Det är väldigt intressant när man tittar på könsfördelningen. Typiskt sett har kvinnor lägre medianlön än män. Vad kommer det då att innebära när man lägger krav på ett arbetstillstånd på en medianlön som höjs för varje år? Vilken utveckling kommer vi att se på en tioårsnivå?

Återgång till arbetsmarknadsprövning

I betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. finns också förslag på undantag från lönekravet för bristyrken. Det är förslag som många av remissinstanserna vänder sig emot. Bland annat menar Svenskt Näringsliv att det är en återgång till den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen.

”Det är klart att det här inte är den stora bulken av våra sysselsatta. Men de är väldigt viktiga där de finns och vi ser ett stort behov av dem.”

Men det är inte bara Svenskt Näringsliv som vänder sig emot förslaget om undantag. Även SKR tycker att det skulle vara problematiskt, trots att undantagen till stor del handlar om just legitimationsyrken.

Tor Hatlevoll, arbetsmarknadsekonom på SKR, förklarade att det blir problematiskt för personer från tredje land, eftersom deras kompetens måste valideras av Socialstyrelsen. Under tiden de väntar på valideringen jobbar de inte sällan i ett mindre kvalificerat yrke, vilket försvårar processen.

− Visst, vi kanske kan få undantag där också, men det blir ett lapptäcke av regelverk som blir ganska godtyckligt, sa han.

Men det är inte bara undantagen som SKR menar är problematiska. 20 procent av dem som arbetar inom äldreomsorgen har utländsk bakgrund. Inte alla, men många är arbetskraftsinvandrare. Och då kan lönegolvet ställa till det.

− Med den kompetensbilden kan det bli svårt för våra medlemmar att rekrytera på olika delar och då blir den höga lönenivån väldigt svår, sa Tor Hatlevoll.

Brist på folk i hela Europa

Ett argumentat för att införa lönegolvet har från regeringens sida varit att det går att anställa från hela EU, med en arbetsmarknad med 300 miljoner människor. Det är en argumentation som Tor Hatlevoll vänder sig emot.

– Hela Europa har brist på folk. Den globala konkurrensen om arbetskraft har ökat och tittar vi på demografin och hur den kommer att utvecklas, enligt SCB:s senaste prognos, så kommer det att bli ännu tuffare, sa han.

Från regeringens sida finns det tydliga intentioner att, trots protesterna, införa den nya lagstiftningen. Statssekreterare Anders Hall försökte förklara regeringens ståndpunkt på seminariet. Han menar att det bland annat handlar om att Sverige kommer att ha en av Europas yngre befolkningar år 2050, vilket han förklarar med att vi i närtid har haft en ”relativt omfattande invandring”.

– Det är vår riktigt stora utmaning på arbetsmarknaden. Vi har ungefär 500 000 personer idag som är utrikes födda som inte är självförsörjande. Det är en arbetsmarknadsreserv på en halv miljon människor som redan finns i Sverige men som vi inte har lyckats integrera på arbetsmarknaden, sa han.

Enligt Anders Hall bör de arbetslösa i Sverige ta de så kallat lågkvalificerade jobb som idag är lediga i Sverige.

– Vi behöver reformera arbetskraftsinvandringen och i stället styra om den tydligare mot de högkvalificerade yrken där det verkligen råder en brist, sa han.

”Visst, vi kanske kan få undantag där också, men det blir ett lapptäcke av regelverk som blir ganska godtyckligt.”

Han påtalade att kötiderna hos Migrationsverket har minskat kraftigt sedan regeringen tillträdde.

– Vi har gått från en väntetid på drygt 100 dagar på en internationell rekrytering ner till idag kanske 14 dagar. Och det tror jag är en högst väsentlig skillnad, sa han.

Han påtalade också att regeringen ser över förhållandena för studenter och forskare, för att underlätta för dem att komma till och vara i Sverige.

– Och vi tittar också på undantag bland annat för legitimationsyrkena där det finns ett problem med att du, i väntan på valideringen av legitimationen, jobbar på en lägre kvalificering, sa han.

Anders Hall konstaterade att det alltid har funnits ett slags lönegolv, det vill säga försörjningskravet på 13 000 kronor.

– Och det har aldrig ifrågasatts tidigare att detta skulle vara ett ingrepp i den svenska modellen, sa han.

– Sen har jag all respekt för att i enstaka branscher för det enskilda företaget kan vara en väldigt klen tröst att rekrytera bland 300 miljoner européer när de äntligen har hittat någon som passar för jobbet och som råkar komma då från tredje land. Men tyvärr så kan vi inte utforma politiken efter varje enskilt företags behov utan vi får ändå försöka se till vad blir effekten i stort, sa Anders Hall.

Flertalet remissinstanser negativa

Amelie Berg är jurist och expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Hon har läst alla remissvar och konstaterar att flertalet är, liksom Svenskt Näringsliv, kritiska till kravet på ett lönegolv motsvarande medianlönen. Hon ser inte heller de föreslagna undantagen som en lösning.

– Vi ser det som ett återinförande av de myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningarna som vi hade före 2008. De har vi testat och det funkade inte, sa hon.

”Debatten kring migrationsfrågorna är viktig, men det är också viktigt att hålla isär frågan om asylinvandring och frågan om arbetskraftsinvandring.”

Kritiken mot medianlönekravet handlar också många gånger om att det är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen, där det är fack och arbetsgivare – inte politikerna – som sätter lönerna. Men det handlar också om de demografiska utmaningarna, där det inte minst i norra Sverige finns en brist på arbetskraft.

– Det blir ju ett minskat arbetskraftsutbud på svenska arbetsmarknaden för de svenska företagen. Och det handlar också om en oförutsägbarhet, sa Amelie Berg.

Hon konstaterade att regeringen nu tycks välja att gå vidare med förslagen, trots allt.

– Jag tolkar det som att regeringen ser det som nödvändigt för att komma till rätta med migrationspolitiken och att arbetskraftsinvandringen på något sätt kopplas ihop med utanförskapet av de arbetslösa som vi har i Sverige.

Hon noterade också att regeringen inför åtgärderna för att komma till rätta med fusket som delvis finns kring anställningar av utländsk arbetskraft.

– Men det här är inte de mest träffsäkra åtgärderna för det.

– Vi tycker att debatten kring migrationsfrågorna är viktig, men det är också viktigt att hålla isär frågan om asylinvandring och frågan om arbetskraftsinvandring. Och vi skulle uppskatta om även regeringen gjorde den skillnaden, sa Amelie Berg.