Västernorrland går på högvarv – men rekryteringen på tomgång

Tillväxten i Västernorrland exploderar, men bristen på arbetskraft blir allt allvarligare. ”Arbetskraftsinvandring skulle kunna vara en del av lösningen”, säger Veronica Eriksson, vd för Aiab Energy på Tillväxtdagen i Sundsvall.

Västernorrland är ett praktexempel på den stora industriella omvandlingen i norra Sverige. Försvaret expanderar. Skogen förnyar sig i klimatomställningen. Besöksnäringen växer, där bland annat Höga Kusten slog turistrekord förra sommaren med nästan en halv miljon gästnätter. Och i Sundsvall växer en IT-sektor med universitetet som nav.

Men som i många regioner i norr växer andra delar inte lika snabbt. Brist på bostäder, en eftersatt infrastruktur och oflexibla regelverk hämmar utvecklingen. En av de stora utmaningar är att matcha tillväxten med tillgången på arbetskraft, framgick det under tillväxtdagen i Sundsvall.

– Det som gör att vi funderar ett extra varv kring investeringar och nya satsningar är personalfrågan. Att säkerställa kompetensen är det absolut viktigaste för att vi ska kunna behålla nivån och kvalitén. Här ställer jag mig frågande till regelverket kring lönegolv för arbetskraftsinvandring. Det är ju någonting som direkt försvårar arbetet, sa Måns Löfroth, delägare i Hotell Höga Kusten .rundvandring med mikrofonen bland publiken.

Eva-Karin Gidlund, forskare på life-science-bolaget NorthX Biologics i Matfors, lyfter expertskatten, ett skattelättnadsprogram för utländska experter och nyckelpersoner, som ett steg i rätt riktning. Men det är långt ifrån tillräckligt.

– Hur lätt är det att rekrytera någon från tredje land när du samtidigt måste säga: Du får vara här i sju år, sen får du åka tillbaka? Kompetensförsörjning måste ses ur ett globalt perspektiv. Vi konkurrerar inte med Stockholm och Uppsala. Vi konkurrerar med Boston, Basel och Seoul, sa hon.

Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom, bekräftade problematiken med siffror. Trots att 85 procent av regionens företag vill växa lyckas bara två av tio faktiskt göra det. Hela 56 procent av företagen i Västernorrland anger tillgång till personal med rätt kompetens som ett betydande tillväxthinder. Det är näst högst i hela landet.

– Matchningen på den svenska arbetsmarknaden fungerar helt enkelt uruselt, sa han.

Västernorrlands region arbetar med att planera och dimensionera yrkesutbildningen efter näringslivets behov. Dock kvarstår flera utmaningar, förklarade Jenny Sjögren, enhetschef näringsliv och kompetensförsörjning på Region Västernorrland i samband med ett rundabordsamtal.

– Regionen jobbar ganska hårt tillsammans med näringslivet för att hitta rätt siffror för hur många utbildade vi behöver inom området. Men kommunerna kan göra som de vill och friskolorna är inte involverade. Här behöver man se över lagen, sa hon.

Öppen för arbetskraftsinvandring

Gapet mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov syns tydligt för Veronica Eriksson, vd för Aiab Energy, som verkar inom elektrifiering och digitalisering. En marknad som just nu exploderar, driven av den gröna omställningen och ökad beredskap.

– Vi kämpar hårt för att kunna öka personal och kompetens i takt med efterfrågan, och det är inte helt enkelt. Kompetensen inom specialiserade roller och teknik är jättesvår att få. Arbetskraftsinvandring skulle kunna vara en del av lösningen, men även där finns hinder som bromsar oss, sa hon.

En annan utmaning i regionen är regelbördor och byråkrati, som över tid är det snabbast växande tillväxthindret.

– När tillståndsprocesserna i Sverige är krångliga, långa, ibland till och med rättsosäkra, då hamnar investeringen i andra länder och då tappar vi i tillväxtkraft. Men vi får inte glömma att tillväxten börjar lokalt, den börjar här, sa Sven-Olof Daunfeldt.

Här efterfrågar företagen tydlighet och förutsägbarhet.

– Med alla nya lagar och regler som kommer, NIS 2, säkerhet, miljö, supply chain, är det svårt för ett litet företag att förhålla sig till alltihop. Det gör att när det kommer stora upphandlingar kan vi antingen inte svara på alla frågor, eller så är svaren inte goda nog för att få uppdragen, sa Tommy Gustafsson, grundare och strategisk rådgivare på GDM Konsult AB.

För Ulf Larsson, vd för SCA, är det svårt att fatta långsiktiga investeringsbeslut utan stabila spelregler.

– Vi investerar i anläggningar som ska hålla i 30 till 40 år. Men du investerar inte flera miljarder om du inte vet om det gäller samma villkor imorgon som idag. Det är likadant med tillståndsprocesserna. Vi kan kämpa på i tio år för att få ett klart nej för tillstånd att bygga vindkraft. Då vill vi hellre ha ett nej efter ett halvår. Sen vet vi det på nästa affärsmöte, säger han.

Fortsatt ”Gold-plating”

Ett annat problem som lyfts är Sveriges överimplementering av EU-regler, så kallad ”gold-plating”. Regeringen har via implementeringsrådet verkat för att miniminivån i EU-lagstiftningen ska vara utgångspunkten vid genomförande i nationell lagstiftning. Men det sker ändå, konstaterade Karin Johansson, vice vd.

– Det är våra myndigheter som ska tolka lagstiftningen som gör det mycket krångligare och striktare än vad EU ålägger oss, sa hon.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) höll med och menade att det handlar om både en struktur- och en kulturfråga, vilket regeringen arbetat med under mandatperioden.

– Man måste ha tydlig styrning när det gäller regler och regleringsbrev, och man måste hela tiden driva en kulturell förändring som gör att man tänker annorlunda. Så när man säger att man ska implementera någonting på EU:s miniminivå, då betyder det verkligen miniminivå, sa han.

Tillväxten måste växa underifrån.

– Man bygger inte rikedom i samhället uppifrån och ner. Ska vi få mer skatteintäkter måste vi växa underifrån. Därför måste man se över skatter som drabbar företagare. Det talas till exempel om att införa en bankskatt. Det skulle i praktiken innebära en hushålls- och företagsskatt. För någonstans ska den kostnaden tas upp.

Jämte yrkeshögskolor, regelförenklingar och utbyggnad av infrastruktur är attraktionskraften viktig för Västernorrland för att locka till sig investeringar och alla som ska bo och jobba i regionen, menade flera politiker.

– Det är väldigt attraktivt att bo här om man gillar att vara utomhus. Vi har fantastiska friluftsmöjligheter, vi kan segla båtar, vandra i bergen, plocka bär och så vidare. Men vi är kanske dåliga på att berätta om det, sa riksdagsledamoten Jörgen Berglund (M).

– Det handlar inte bara om att få hit människor utan att få dem att stanna kvar, tillade riksdagsledamoten Malin Larsson (S).

Västernorrlands politiker bedyrade att de förstår behoven och numera driver en tillväxtvänligare politik.

– Vi klarar oss inte utan varandra. Om vi inte har ett system för företagande och tillväxt kommer vi inte upp i vår fulla potential. Det krävs modigt politiskt ledarskap, och det är därför vi lägger skattemedel på det här, sa Sara Nylund (S), regionstyrelsens ordförande.

Flera kommunstyrelsens ordföranden i regionen sa att de har lagt ideologiska olikheter åt sidan för att knyta sig närmare företagen och tillväxtfrågorna.

– En av våra största framgångsfaktorer är politisk enighet från höger till vänster om tillväxt och näringsfrågor. Det har vi uppnått genom att arbeta tillsammans under 25 år för att bli bättre, sa Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå.

I Sundsvall har man nyligen antagit en tillväxtstrategi med fokus på serviceinriktat bemötande, nära dialog med företagen och ett starkt samspel mellan näringsliv, akademi och kommun.

– I Västernorrland har vi haft en tradition av att vara ganska oense, men nu är vi faktiskt ganska överens. Därför är jag jätteglad att vi fick igenom den här tillväxtstrategin med bred majoritet, sa Niklas Säwén (S), kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall.

Han avslutade:

– Nu är vi i ett läge där vi under några år har enorma möjligheter att dra investeringar till vårt län. Innan staten bygger ihop elsystemet har vi fortfarande ett överskott i den här delen av landet. Då behöver vi samla oss över partigränser och kommungränser och nyttja det.