Wallenberg: ”EU-medlemskapet har tjänat oss väl”

Under Svenskt Näringslivs stämma talade Jacob Wallenberg, ordförande, Ebba Busch, energi- och näringsminister, och Micael Bydén, ÖB. De behandlade frågor som i allra högsta grad påverkar företagen och dess villkor: En allt osäkrare omvärld, EU:s konkurrenskraft jämfört med främst USA och Kina samt energiförsörjningen.

Jacob Wallenberg konstaterade att EU-samarbetet bara blir viktigare och viktigare.

– Jag är av uppfattningen att Sverige behöver engagera sig ännu mer i EU. Att svenska företag behöver göra sin röst hörd både hos politiken här hemma och i Bryssel. En röst för frihandel, för att stärka den inre marknaden, säger han.

Han öppnar också upp för en diskussion om att införa euron i Sverige.

– Vi behöver ta upp diskussionen om Sverige ska delta i eurosamarbetet och därmed EU-samarbetet fullt ut. Det handlar inte minst om att vara med där besluten fattas. Att vara med i de sammanhang där de stora frågorna diskuteras, inte sitta i väntrummet utanför.

Han är positiv till att Enrico Letta och Mario Draghi, båda två tidigare italienska premiärministrar, har fått i uppdrag av EU-kommissionen att presentera förslag på hur den inre marknaden ska utvecklas och EU:s konkurrenskraft ska stärkas.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att det här arbetet görs, men det är också angeläget att vi lyssnar och tar till oss vad de säger och att EU har förmågan att ta det framåt, säger han.

Extra allvarligt är att EU tappar i konkurrenskraft jämfört med både Kina och USA.

– Jämför vi USA med EU så hade USA och EU samma BNP för 15 år sedan. Idag är USA 25 procent större. Uppenbarligen har vi stora utmaningar, säger Jacob Wallenberg.

– Vi vet också att Sverige spelar i EU:s bottenliga sett till tillväxt. Det är naturligtvis inte hållbart, utan någonting som vi måste göra någonting åt. Vi behöver börja prata mer om tillväxt och hur vi skapar starka företag.

Bättre förutsättningar

En snabbare tillväxt ger flera ringar på vattnet: Det ger Sverige bättre förutsättningar att hantera bland annat klimatomställningen och stärka välfärden. Det ger också ett extra plus i statskassan, vilket banar väg för satsningar på den eftersatta infrastrukturen, till exempel vägar och järnväg.

Jacob Wallenberg oroas över den långsamma 5g-utrullningen i Sverige, vill ha ökade satsningar på forskning och utveckling, en bättre fungerande kapitalmarknad och minskad regelbörda för företagen.

– Vi behöver också nya frihandelsavtal som ger svenska företag och europeiska företag tillgång till större marknader ute i världen som motvikt mot en värld med protektionistiska strömningar, säger han.

Tillväxtagenda

Jan-Olof Jacke, vd, menar att Sverige och Europa behöver en tillväxtagenda. Likt Jacob Wallenberg ser han ett Europa som tappar kraft jämfört med resten av världen.

– En viktig del till varför EU har tappat så mycket i BNP-storlek mot USA handlar om antalet arbetade timmar i ekonomin. Låt oss inte glömma det. För 50 år sedan hade vi lika hög årsarbetstid i Europa som vi hade i USA. Idag är USA:s arbetstid ungefär 15 procent högre än i Europa. Det är en viktig bidragande orsak till att BNP-tillväxten har varit mycket kraftigare i USA, säger han.

Jan-Olof Jacke identifierar tre områden som Svenskt Näringsliv kraftsamlar inom. Det handlar förutom om just EU:s utveckling också om kompetensförsörjningen och energiförsörjningen.

Snackade kärnkraft

Under Ebba Buschs anförande på stämman fick energiförsörjningen stort utrymme. Hon menar att regeringen för ögonblicket genomför ett paradigmskifte inom energipolitiken. Hon pekar bland annat på att ett energiplaneringsmål införs, samt ett leveranssäkerhetsmål.

Förenklat handlar det om en politik som inte bara syftar till att tillföra ny elproduktion utan också om att få ett helt energisystem att fungera.

Ny kärnkraft har en nyckelroll i detta energisystem, men innan den är på plats flaggar hon för att det kommer att behövas flera övergångslösningar.

– Ju mer kärnkraft vi har och ju mer baskraft vi har, desto mer väderberoende kraftproduktion kan vi ha. Men vad är då lösningen om vi inte kan trolla fram ett nytt kärnkraftverk till 2030? Jag tror att vi måste ha en diskussion om kraftvärmens roll i systemet samt om gasturbiner, sa hon.

Över lag vill hon tala mer om funktioner än kraftslag. Samtidigt, menar hon, att det därmed blir tydligt att de egenskaper kärnkraften besitter kommer att behövas, vilket i sin tur leder till att riskerna att investera i energislaget minskar.

Men konkurrenskraft handlar också om att snabba upp tillståndsprocesser och att underlätta för fler investeringar i Sverige. Här menar Ebba Busch att det är viktigt att diskutera om en högre svensk skuldsättning är acceptabel.

–       Jag tror att Sverige behöver våga tänka om på ett sätt som vi inte har gjort tidigare vad gäller att låna till investeringar, säger hon.

–       Långtidsutredningen pekar på att ett underskott på 0,5 procent skulle frigöra 50 miljarder per år. Och vi har en offentlig skuld idag på 30 procent, vilket är fjärde lägst i EU. EU:s skuldgräns är 60 procent. Det är oortodoxt att tänka så här, men det finns en massa privatkapital som vill in. Men det måste takta med någonting. Och staten kan inte svara upp just nu, lägger hon till.

Osäker värld

En allt osäkrare omvärld får enorma konsekvenser för näringslivet. Jacob Wallenberg talade under stämman bland annat om en alltmer komplicerad värld som påverkar både medborgare och företagare. Han exemplifierade med relationen mellan USA och Kina, protektionismen, men också om Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

Micael Bydén menar att Rysslands president Vladimir Putin tänker långsiktigt och det gäller att ta höjd för det när den svenska beredskapen byggs upp.

– Den ryska regimen, man ska väl egentligen säga president Putin, har visat sig vara beredd att ta hög risk. Om vi tittar tillbaka på den storskaliga innovationen, så pekar den tydligt på det, säger han.

– Vårt stöd till Ukraina kommer att behöva fortsatt vara omfattande. Det är helt rätt att bidra så långt vi kan och det är också till gagn för oss. I förlängningen så handlar det om allas vår säkerhet.

Näringslivet, men även andra samhällsaktörer, har en nyckelroll när totalförsvaret byggs upp.

– De resurser som finns i kommuner, i regioner, i näringsliv och i statliga myndigheter är långt större än de resurser som finns i det militära försvaret. De resurserna kan bidra till en mycket stark motståndskraft, säger Micael Bydén.

Men sedan Försvarsmakten hårdbantades efter Kalla krigets dagar har försvarsindustrin hittat nya samarbetspartner. Det betyder att näringsliv och försvar måste kroka arm igen, menar han.

Han har också märkt att de andra Natoländerna har en lite för optimistisk bild av samarbetet mellan näringsliv och försvaret.

– Man vet vilken kvalitet och vilken högteknologisk förmåga och vilka resurser som finns i det här landet. Men det som överraskar mig lite är att man också tror att vi har en relation mellan det offentliga och det privata på det här området som vi kanske hade för 30 år sedan.

Han tror dock att detta samarbete blir möjligt:

– Det vore väldigt märkligt om vi inte kan hitta tillbaka till den nära relationen på ett kontrollerat sätt i en ny tid där det verkligen krävs.