Yrkesutbildningar – sju europeiska exempel

I den här rapporten har vi gått igenom sju av våra grannländers yrkesutbildningar och jämfört deras system och effekter med det svenska systemet. Hur man gör yrkesutbildningen mer attraktiv för unga har varit en av de stora utbildningsfrågorna inom EU.

En av grundfrågorna i rapporten har varit hur branscherna är med och styr yrkesutbildningen. De flesta länder i den här undersökningen har system där branscherna har ett starkare inflytande över yrkesutbildningarna än i Sverige, eller rent av äger dem. Exempel på hur branscherna har ett starkt inflytande är att de listar yrkeskvalifikationer och ställer krav på dessa, tar fram och genomför yrkesprov och ackrediterar företag som tar emot praktikanter och lärlingar.

De länder som har ett utpräglat lärlingssystem har högst etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning. Sverige ligger bra till i jämförelse med de länder som har ett mer blandat system av skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. I Sverige har man generellt goda chanser att skaffa sig ett arbete om man har en fullgjord gymnasieutbildning, oavsett om det är en högskoleförberedande eller en yrkesutbildning som man har gått.

En annan fråga som vi belyser i rapporten är hur lång utbildningen är i de olika länderna och vilken behörighet som eleverna får efter fullgjort yrkesprogram. I Sverige har det varit stort fokus på innehållet under gymnasiets treåriga utbildningar. En särskilt debatterad fråga har varit om yrkeseleverna skulle läsa in allmän behörighet eller inte, och om det i så fall skulle inkräkta på den tid som eleverna behöver till fördjupning och befästning av yrkeskunskaper. I rapporten finner vi att sex av sju länder har sammantaget längre utbildningar (det vill säga eleverna är äldre när de avslutar sina yrkesstudier) än i Sverige.

Vi hoppas att den här rapporten ska ge inspiration till hur Sverige ska kunna förnya sin yrkesutbildning i framtiden!