Yrkesutbildningarna måste bli branschnära

–Vi måste jobba bättre tillsammans, branscherna är engagerade men behöver få större inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen. Vi har samsyn i problembeskrivningen, och samsyn när det gäller lösningarna.

Så inleder Karin Johansson, vice vd, ett seminarium i ämnet hur branschernas engagemang gör yrkesutbildningarna bättre.

Hon får medhåll från Therese Guovelin, förste vice ordförande på LO.

– Vi behöver bli bättre på att berätta för 15-åringarna att de som läser ett yrkesprogram kommer snabbare in i arbete, de tjänar bättre än de som inte har en yrkesutbildning och de har större möjligheter att utvecklas i arbetslivet, säger hon.

”Vi tjänar inte så mycket på konflikt”

Kompetensförsörjningen är en av företagens absolut största utmaningar. Fyra av tio företag uppger att tillgången på medarbetare med relevant kompetens är dålig eller inte helt godtagbar.

Fack och arbetsgivare är överens om att den gymnasiala yrkesutbildningen är grundläggande för att komma till bukt med problemet, och sätter press på politikerna att involvera branschen mer i utformningen av utbildningarna.

Erik Scheller (L), statssekreterare på utbildningsdepartementet, och Caroline Helmersson Olsson (S), riksdagsledamot samt ledamot i utbildningsutskottet, delar problembeskrivningen.

– Vi tjänar inte så mycket på konflikt, utan kan göra detta tillsammans. Jag tycker att branschernas involvering ska bli större, sen kan man diskutera hur mycket. Min uppfattning i grund och botten är att en substantiell involvering är ett framgångsrecept, säger Scheller.

– Det är ett samhällsproblem. Det är väldigt viktigt för branscherna, men också för eleverna. Att gå en yrkesutbildning är det bästa och smartaste du kan göra. Du kan få jobb direkt, och utbilda dig vidare i livet. Yrkesutbildning är högst upp på dagordningen vad gäller utbildningspolitiken, säger Helmersson Olsson.

Utvecklingen hackar

Erik Scheller menar att branschen kan vara med och utforma slutprov på utbildningar och att införa yrkesutbildningar även för de som inte har gymnasiebehörighet, som två konkreta förslag.

– Utvecklingen har gått åt fel håll de senaste tio åren med färre personer som söker yrkesutbildningar samtidigt som bristyrkena har ökat, säger han.

Caroline Helmersson Olsson menar att det är upp till branscherna att bestämma hur de vill kvalitetssäkra och att slutprov passar vissa yrken. Hon är inne på att det behövs mer regionalt samarbete med branscherna, samt att studie-och yrkesvägledarna behöver prata om arbetsmarknadens behov.

– Jag tror också att vi måste hitta bättre modeller för den regionala inblandningen. Det är svårt för en del branscher att finnas på de här arenorna.

På frågan om vi har för många elever som söker samhällsvetarprogrammet på gymnasiet idag är båda Erik Scheller och Caroline Helmersson Olsson överens.

– Ja, svarar båda.