EU är på väg att införa ett regelverk som leder till begränsningar när varor och tjänster upphandlas från länder utanför unionen. Det är en del av en trend där ökad protektionism genomsyrar upphandlingsregelverket, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gett den franske EU-kommissionären Stéphane Séjourné i uppdrag att revidera upphandlingsdirektiven. Målet är att offentlig upphandling ska säkra tillgången till vissa viktiga teknologier, produkter och tjänster. Regelverket ska förenklas och den administrativa bördan minska. De nya upphandlingsdirektiven bör vidare möjliggöra företräde för europeiska produkter i offentlig upphandling för vissa strategiska sektorer och teknologier.
Arbetet i EU-kommissionen har redan påbörjats och Danmark, som är ordförande i rådet hösten 2025, hoppas kunna fullfölja förhandlingarna under sin ordförandetid.
Bakgrunden till EU-kommissionens arbete är ett antal rapporter, bland annat en som har skrivits av Revisionsrätten och den så kallade Letta-rapporten, som anger att målen med den offentliga upphandlingen inte nåtts. Bristande konkurrens och den administrativa bördan är några problem som lyfts fram.
Att låta ekonomiska aktörer från tredjeländer delta i offentlig upphandling skulle få till följd att dessa ges en rätt som strider mot direktivet.
Särskilt intressant är också önskemålet att europeiska produkter ska få särskilt företräde. Detta accentueras av en ny dom från EU-domstolen (C-652/22), som innebär att Sverige sannolikt kommer att behöva göra ändringar i upphandlingslagarna innan de nya direktiven träder i kraft. Idag tillåter Sverige företag med säte utanför EU/EES-länderna och länder som inte omfattas av WTO:s GPA-avtal att delta i offentliga upphandlingar. Dessa företag kan även vända sig till svensk domstol och begära överprövning av ett upphandlingsbeslut. Men enligt EU-domstolen är det inte förenligt med upphandlingsdirektiven.
Domstolen skriver att reglerna om offentlig upphandling har införts av unionslagstiftaren för att säkerställa att konkurrensen inte snedvrids. Att låta företag från tredjeländer delta i offentlig upphandling skulle få till följd att dessa ges en rätt som strider mot direktivet. Denna rätt är begränsad till företag från tredjeländer som ingår ett internationellt avtal med unionen. Det handlar särskilt om Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om offentlig upphandling (GPA), som garanterar ömsesidig och lika tillgång för företag till offentlig upphandling.
Nu blir det upp till den upphandlande organisationen att från fall till fall bedöma huruvida företag från tredjeländer, som inte har ingått ett internationellt avtal om offentlig upphandling med unionen, bör tillåtas delta i en offentlig upphandling. Om en sådan ekonomisk aktör inte accepterar ett nej kan det endast prövas mot bakgrund av nationell rätt och inte mot bakgrund av unionsrätten.
EU-domstolens dom och generaladvokatens yttrande kan ses i ett större sammanhang där en ökad protektionism genomsyrar upphandlingsregelverket.
Det ligger ytterligare ett mål i EU-domstolen C-266/22, där generaladvokaten Athanasios Rantos har kommit med ett förslag till avgörande. Målet handlar om uteslutning av ett kinesiskt företag som deltagit i en upphandling om elmotorvagnar i Rumänien. Mycket kortfattat anser generaladvokaten att den rumänska myndighetens agerade korrekt när den förkastade det ”kinesiska” anbudet, eftersom företaget inte omfattas av personkretsen i direktiv 2014/24.
EU-domstolens dom och generaladvokatens yttrande kan ses i ett större sammanhang där en ökad protektionism genomsyrar upphandlingsregelverket. EU-domstolen nämner själva IPI-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 av den 23 juni 2022), som ger EU-kommissionen rätt att besluta om sanktioner mot länder som inte öppnar upp sina marknader för europeiska företag (läs Kina).
Läs mer: EU-kommissionens vägledning avseende anbudsgivare från tredje land och Revisionsrättens analys av upphandlingsmarknaden.
Offentlig upphandlingStärk EU:s konkurrenskraft