Varning för frikort till kommuner med nya skolpengen

Direktivet anger att det nya ersättningssystemet – huvudsakligen – ska utgöras av en nationellt beräknad skolpengsnorm för kommunernas skolverksamhet och för friskolorna, som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Avsikten är att den nationella skolpliktsnormen, förutom att ange ett grundbelopp per elev, ska kunna ta hänsyn till sådana faktorer som om utbildningen bedrivs i storstad eller glesbygd, elevens socioekonomiska bakgrund och eventuella särskilda behov liksom kommunens eventuella merkostnader för skolpliktsansvaret, när nivån på skolpengen beräknas och beslutas. Det uttalade yttersta syftet med förändringen är att uppnå en ökad likvärdighet mellan skolanordnare och mellan elever.

– Grundförslaget har många fördelar, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv. Därmed skulle man kunna komma bort från den i grunden osunda ordningen som råder idag där kommunerna både är bidragsbedömare och konkurrent till friskolorna. Det nuvarande regelverket om ersättningssystemet har betydande brister och tolkas olika av kommunerna, samtidigt som transparensen är låg.

– Det finns dessvärre ytterligare en komponent i direktiven som är såväl obegriplig som skadlig, fortsätter Anders Morin. Trots att direktiven framhåller att det övergripande syftet med förändringen av ersättningssystemet är att skapa ett likvärdigt system verkar regeringen vilja öppna upp för att kommunerna ska kunna särbehandla de elever som väljer kommunala skolor framför de som väljer en friskola. Självklart måste eventuella tillkommande satsningar komma alla kommunens barn och unga till del på ett rättvist sätt, oavsett vilken skola de väljer. Något annat vore helt obegripligt mot bakgrund av att syftet är att skapa likvärdighet.

”Transparens, likvärdighet och effektivitet”

Anders Morin menar att många kommuner redan idag har höga kostnader för de kommunala skolorna utan att kunna visa på högre resultat. Vi behöver mer transparens, likvärdighet och effektivitet i svensk skola, inte frikort för kommuner att satsa resurser och godtyckligt gynna de egna kommunala verksamheterna, slår han fast.

– Annars hotar både slöseri, ineffektivitet och orättvisa villkor mellan medborgare och olika huvudmän. Vi förutsätter därför att frågan bereds noga utifrån såväl effektivitets- som likställighetsperspektiv innan utredningen lämnar några sådana förslag, säger han.