Så fick Singapore en matteundervisning i världsklass

I en ny rapport från Näringslivets skolforum identifieras de framgångsfaktorer som har lett till att Singapore har en matematikundervisning i världsklass. Sedan länge genomsyras det singaporianska utbildningssystemet av ett strukturerat tänkande, från kursplan till klassrum.

Medan 51 procent av de singaporianska eleverna i årskurs åtta lyckades lösa de mest avancerade uppgifterna i den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019, var resultatet betydligt svagare i Sverige: Bara 5 procent av eleverna klarade av dem.

Satsningen har också varit gynnsam för de svagare eleverna:

– Majoriteten av våra elever presterar på en hög nivå, och de elever som har det svårare, till exempel för att de har särskilda behov eller kommer från tuffa hemförhållanden, får åtminstone godkänt betyg, sa en av Singapores ledande utbildningsexperter, Yeap Ban Har, under ett seminarium arrangerat av Näringslivets skolforum.

Landets kursplan innehåller både ett matematikspecifikt språk och en tydlig progression, det vill säga att eleverna ges möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter de har förvärvat tidigare i utbildningen.

I kursplanen betonas också problemlösning som en av de viktigaste metoderna för att stärka elevernas mattekunskaper.

– Det gäller att väcka elevernas upptäckarlust. Vi ger därför mattelärarna rådet att starta varje lektion med att introducera någon form av problemställning. I vår kursplan fokuserar vi mycket på problemlösning, säger Yeap Ban Har.

Yeap Ban Har understryker också hur viktiga språkkunskaperna är i undervisningen:

– Vi vill lära eleverna att tala och lyssna mer under matematikundervisningen. Det sker när de interagerar med varandra medan de gör sina upptäckter, men också när de delar med sig av sina erfarenheter i klassrummet. Bland annat uppmanar vi eleverna att föra journal, säger han.

De nationella proven är också centrala för att stimulera både lärare och elever att hela tiden bli bättre:

– I de centrala proven måste eleverna klara av en rad ovanliga problem. Det finns alltså ett element av överraskning i proven jämfört med i läroböckerna, säger Yeap Ban Har.

Det gäller att driva på och förmå lärarna att prestera bättre i undervisningsmomentet, men de måste också få hjälp. För det första måste de ha en bra grund att stå på. Det handlar förstås om att lärarutbildningen är bra, men även att de erbjuds fortbildning. Lika viktigt är att läromedlen är evidensbaserade.

Förutom att vara ett hjälpmedel i undervisningsmomentet bör också läromedlen bidra till lärarens fortbildning.

Varierad undervisning

Josefine Rejler, matematiklärare och läromedelsförfattare, anser att Sverige har mycket att lära av den singaporianska skolan. Matematikundervisningen där är, till skillnad från den svenska, både varierad och strukturerad. Eleverna får utforska och pröva sig fram samtidigt som det är läraren som styr. Det är läraren som ser till att det blir en strukturerad diskussion i klassrummet, följer upp elevernas tankar och ställer frågor:

– Tittar vi in i ett svenskt klassrum idag så ser vi tyvärr fortfarande många lektioner som startar med att läraren håller en monolog och eleverna sitter passivt och lyssnar. Sedan går resten av lektionen åt till att eleven försöker kopiera det läraren har sagt, säger hon.

Både hon och Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet, betonar vikten av att förbättra de svenska kursplanerna samt att undervisningen måste vara evidenssbaserad.

Andreas Ryve menar att forskningen måste genomsyra alla delar av undervisningen, från pedagogik till läromedel, och Josefine Rejler anser att ett stort problem idag är att det forskningen visar är effektivt inte når klassrummet:

– I Singapore hjälper man läraren att omsätta det forskningen pekar på i praktiken. Det har vi inte lyckats så bra med här i Sverige, säger hon.

Nya normer

Josefine Rejler och Andreas Ryve anser att problemlösning och ökad interaktion i klassrummet är vägen framåt i Sverige. Det handlar också om att skapa rätt normer hos barnen. Det ska vara okej att kämpa, men också att göra fel.

Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan höga förväntningar på barnen och goda studieresultat. Det stärker deras självförtroende och insikten att hårt arbete lönar sig:

– Man jobbar väldigt mycket med elevernas attityder i Singapore, att det krävs en ansträngning för att lära sig någonting och att de behöver träna på att klara lite mer avancerade uppgifter, säger Josefine Rejler.

Andreas Ryve trycker också på att så kallade kollegieobservationer ska användas på ett mer strukturerat sätt, det vill säga att läraren får feedback från en kollega som sitter med i klassrummet.

– Jag brukar säga att om du träffas i kollegiala samtal och inte har varit inne i varandras klassrum så är det som att diskutera två olika fotbollsmatcher. Det är ganska svårt, säger han.

Dessutom måste den svenska skolan ge de elever som inte hänger med i undervisningen ett bättre stöd.

– Det är så olyckligt att de sitter där lektion efter lektion och inte hänger med. Därför måste vi börja jobba med pre-teaching, alltså förundervisning, där man har en kort undervisning med de elever som man misstänker kommer att få problem, säger han.

Är det hårdare styrning eller mer frihet för läraren som kommer att stärka elevernas studieresultat? Frågan har diskuterats länge i Sverige. I Singapore lyckas man med både och:

– När vi förser lärarna med läroböcker är de inte till för att instruera vad som måste göras, utan de är designade för att inspirera läraren att skapa bra lektioner, säger Yeap Ban Har.

Givet utgångsläget kan den svenska skolan behöva lite mer styrning:

– Till skillnad från i Singapore så tror jag att vi behöver vara lite mer instruktiva i läromedel för att vi ska förändra någonting. Vi behöver läromedel som både är instruktiva och kompetensutvecklande, säger Andreas Ryve.