Varje år har de offentliga upphandlingarna i Sverige ett värde av cirka 900 miljarder kronor. Normen är att lägst pris vinner. Pris är förstås viktigt, men är det viktigare än en bra leverans? Kan det ibland vara för billigt för att vara sant? Karl Johan Börjeson, Protrain AB, har erfarenheter av båda former av upphandlingar; de som styrs av pris och de som styrs av innovationsgrad.
Nyligen skrev företagarna Karl Johan Börjeson och Daniel Schönström, en debattartikel i Upphandling 24 om vikten av att låta upphandlingsinstrumentet erbjuda bättre lösningar istället för att stirra sig blinda på själva priset.
– Vi är många små och medelstora företag som är fulla av idéer, med en god och stark innovationsförmåga. Det är otroligt frustrerande att inte få visa det i offentliga upphandlingar, där det allt som oftast kokar ner till ett antal skallkrav att uppfylla och ett pris, säger KJ Börjeson.
Men det måste inte vara så. När Göteborgs Hamn handlade upp växlingstjänsterna för sin järnvägsverksamhet vägde leverantörens beskrivning av sin lösning tyngst, sammanvägt med priset, i kombination med ett antal grundläggande krav.
– Det är utvecklande för verksamheten med den här typen av upphandlingar. Dels är det i längden sannolikt att de nya lösningarna, som kanske både är smartare och mer hållbara, gynnar verksamheten i längden, även om de initialt kanske ligger något högre i pris. Dels ger den här modellen båda parter en bättre förståelse för anbudet och avtalet man ska teckna. Högst pris kan vara faktiskt bäst, för båda parter poängterar KJ Börjeson.