”Viktigt med ökat engagemang för EU-frågor, inte minst för de mindre företagen” 

När Sverige vid årsskiftet fattade klubban i EU var det under osedvanligt besvärliga förhållanden, i alla fall om man jämför med tidigare ordförandeskap. Regeringen tillträdde bara drygt två månader före och hade snålt om tid att förbereda sig. Samtidigt var Rysslands angreppskrig mot Ukraina i full gång. Digitalisering och klimatförändringar var fortsatt mycket högt på åtgärdslistan. Utmaningar som var viktiga att ta med sig in i arbetet.  

– Vi såg rätt lätt vad vi behövde göra under ordförandeskapet och formulerade vår agenda under devisen ”ett säkrare, grönare och friare Europa”. Och det har vi till mångt och mycket lyckats med. Att hålla ihop medlemskretsen i stödet till Ukraina och att stå eniga i utformning av sanktioner och straffinsatser mot Ryssland är något vi lyckats leverera på, liksom överenskommelser inom områdena för migration och klimatåtgärder, berättade Christian Danielsson.  

Det är kanske dock ledordet ”friare” som är av mest intresse för själva företagarfokuset. Även om framgångar de senaste åren har kunnat skördats i en del av de gemensamma insatserna för olika former av krishantering, såsom bräder, euro, covid och kriget, så har samtidigt ekonomin tagit stryk.  

– Vad som inte gjorts på länge är långsiktiga strukturförändringar för att EU ska kunna komma tillbaka till en position som världens mest konkurrenskraftiga region. Vi brister i forskning, innovation, entreprenörskap. Därför vill vi se ett ordentligt program för detta på EU-nivå.  

Rent konkret innebär detta en breddning och fördjupning av den inre marknaden, som idag lider av alldeles för många hinder. Fördjupningen ska ske genom att medlemsländerna faktiskt genomför de regler man kommit överens om – varken mer eller mindre.  

– Kapitalmarknadsregionen måste komma på plats; det är inte naturligt för EU att ligga så långt efter USA och delar av Asien. Vi måste kämpa med att lösa regelförenkling och rapporteringskrav. Anslagen till forskning måste öka rejält. Ramarna och reglerna för den digitala sidan måste förbättras – det är ingen naturlag att framgångar där bara kan ske i östra Kina och västra USA.  

Den inre marknaden räcker dock inte för ambitiösa företag, utan handel utanför EU måste också underlättas. Men hur?  

– Konkret genom frihandelsavtal, menade Christian Danielsson. Mexiko och Chile är på gång, sen kommer Mercosur och flera andra. En lösning för att snabbare få till stånd frihandelsavtal som fungerar kan vara genom att bryta loss själva handelsbiten i avtalen – idag ingår även delar såsom sociala eller miljörelaterade frågor och då måste beslut fattas i konsensus. Vore det enbart handel räcker en kvalificerad majoritet. En modell att kanske testa framgent.  

Den inre marknaden störs också av de allt fler varianterna av statsstöd som nu florerar i de största medlemsländerna, vilket snedvrider konkurrensen.  

– Statsstöd hade en viss roll för att agera räddningsplanka under pandemin, men nu är det viktigt att hålla ett öga på att de avvecklas. Om ej så kommer allt fler länder som inte har ekonomi att ge statsstöd själva att kräva det, vilket lär bli problematiskt. Men det viktigaste är ändå att hålla fast vid den grundläggande linjen för ökad konkurrenskraft och där ingår inte statsstöd.  

Om ungefär ett år är det dags för EU att gå till parlamentsval. Med automatik brukar EU-frågorna röna något mer intresse än vanligt, men ändå inte så mycket som de förtjänar om man väger in hur viktigt EU faktiskt är för alla medborgare och företag i unionen. Kommer regeringen att agera för att initiera en stärkt diskussion om hur vi vill att EU ska utvecklas?  

– Nej, det är snarast partierna som driver dessa frågor, men däremot hoppas vi att vårt ordförandeskap har satt EU-frågor högre på agendan i svenskarnas medvetande. Det är viktigt med ett ökat engagemang för EU-frågor, inte minst för de mindre företagen som måste in och påverka mycket tidigare i processen än idag.  

Susanne Ydstedt