3:12-reglerna föreslås bli enklare och bättre
Att stärka ägarledda företags förmåga att acceptera risk och öka sysselsättningen är avgörande då dessa företag utgör den kanske viktigaste jobbmotorn i ekonomin. Efter reformen 2005 och fram till 2021 har antalet anställda i dessa bolag har ökat med nästan 650 000 (+67%) personer till totalt 1,6 miljoner. Detta motsvarar nästan hälften av anställda i näringslivet. Regelverkets utformning och utveckling har således central betydelse för vår samhällsekonomi.
Idag har ett nytt inspel av förslag för att förändra regelverket publicerats. Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag har överlämnat sitt betänkande (SOU 2024:36). Det är i mångt och mycket positiv läsning för de drygt 515 000 delägare till ungefär en halv miljon ägarledda företag (inkl. dotterbolag, 2021). Bland annat föreslås kapitalandelskravet att slopas liksom lönekravet. Detta gör att fler delägare i företag med anställda kommer att kunna tillgodoräkna sig ett löneunderlag. Därmed stärks incitamenten till att anställa ytterligare. Dessutom är den föreslagna modellen för beräkning av gränsbelopp enklare än dagens regelverk med två alternativa modeller. Ytterligare en förbättring är att schablonbeloppet föreslås att höjas från 2,75 till 4,0 inkomstbasbelopp. Nyttjandet av schablonregeln har under det senaste året uppgått till omkring 75 % av det totala antalet lämnade K10-blanketter.
3:12-reglerna har successivt förbättrats och hotats försämras i omgångar sedan de introducerades i den stora skattereformen 1990–91. Ganska snabbt efter reformen, 1994, började regelverket bearbetas då löneunderlagsregeln tillkom och 1997 infördes lättnadsreglerna. År 2014 skedde en försämring då kapitalandelskravet infördes och kort därefter föreslogs försämringar av reglerna i form av höjd skattesats på kapitalinkomster. Efter stark kritik från näringslivet och dåvarande oppositionspartier, lades dock det förslaget aldrig fram.
Den reform som har haft störst påverkan på utformningen av regelverket så som vi känner det idag, trädde i kraft 2006. Fokus då var att villkoren för företagande skulle bli mer gynnsamma. Skatten på utdelningar inom gränsvärdet sänktes till 20 procent, löneunderlagsregeln blev mer förmånlig och utrymmet för kapitalbeskattning inom både huvud- och schablonregeln utökades samtidigt som lättnadsregeln slopades. Sammanfattningsvis kan det konstateras att reglerna kring entreprenörskatten ständigt är föremål för debatt vilket påvisar lagstiftningens betydelse.
Värdet av att förenkla dagens regelverk är potentiellt stort. Utredningen bedömer att förslagen som presenteras kommer sänka den administrativa bördan med 240 miljoner kr motsvarande 34 procent. Förhoppningen är således att den praktiska hanteringen av regelverket minskar till förmån för mer produktiv verksamhet. Det finns dock ytterligare förbättringspotential, läs Richard Hellenius blogg - Förslag till förenklade och förbättrade 3:12-regler nu presenterade.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
