3:12-reglerna föreslås bli enklare och bättre
Att stärka ägarledda företags förmåga att acceptera risk och öka sysselsättningen är avgörande då dessa företag utgör den kanske viktigaste jobbmotorn i ekonomin. Efter reformen 2005 och fram till 2021 har antalet anställda i dessa bolag har ökat med nästan 650 000 (+67%) personer till totalt 1,6 miljoner. Detta motsvarar nästan hälften av anställda i näringslivet. Regelverkets utformning och utveckling har således central betydelse för vår samhällsekonomi.
Idag har ett nytt inspel av förslag för att förändra regelverket publicerats. Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag har överlämnat sitt betänkande (SOU 2024:36). Det är i mångt och mycket positiv läsning för de drygt 515 000 delägare till ungefär en halv miljon ägarledda företag (inkl. dotterbolag, 2021). Bland annat föreslås kapitalandelskravet att slopas liksom lönekravet. Detta gör att fler delägare i företag med anställda kommer att kunna tillgodoräkna sig ett löneunderlag. Därmed stärks incitamenten till att anställa ytterligare. Dessutom är den föreslagna modellen för beräkning av gränsbelopp enklare än dagens regelverk med två alternativa modeller. Ytterligare en förbättring är att schablonbeloppet föreslås att höjas från 2,75 till 4,0 inkomstbasbelopp. Nyttjandet av schablonregeln har under det senaste året uppgått till omkring 75 % av det totala antalet lämnade K10-blanketter.
3:12-reglerna har successivt förbättrats och hotats försämras i omgångar sedan de introducerades i den stora skattereformen 1990–91. Ganska snabbt efter reformen, 1994, började regelverket bearbetas då löneunderlagsregeln tillkom och 1997 infördes lättnadsreglerna. År 2014 skedde en försämring då kapitalandelskravet infördes och kort därefter föreslogs försämringar av reglerna i form av höjd skattesats på kapitalinkomster. Efter stark kritik från näringslivet och dåvarande oppositionspartier, lades dock det förslaget aldrig fram.
Den reform som har haft störst påverkan på utformningen av regelverket så som vi känner det idag, trädde i kraft 2006. Fokus då var att villkoren för företagande skulle bli mer gynnsamma. Skatten på utdelningar inom gränsvärdet sänktes till 20 procent, löneunderlagsregeln blev mer förmånlig och utrymmet för kapitalbeskattning inom både huvud- och schablonregeln utökades samtidigt som lättnadsregeln slopades. Sammanfattningsvis kan det konstateras att reglerna kring entreprenörskatten ständigt är föremål för debatt vilket påvisar lagstiftningens betydelse.
Värdet av att förenkla dagens regelverk är potentiellt stort. Utredningen bedömer att förslagen som presenteras kommer sänka den administrativa bördan med 240 miljoner kr motsvarande 34 procent. Förhoppningen är således att den praktiska hanteringen av regelverket minskar till förmån för mer produktiv verksamhet. Det finns dock ytterligare förbättringspotential, läs Richard Hellenius blogg - Förslag till förenklade och förbättrade 3:12-regler nu presenterade.
SKRIVET AVOscar Brissle
