Två av tre jobb skapas i ägarledda företag
I debatten har ofta påtalats att 4 av 5 jobb skapas i småföretag. Detta har gällt över längre tid, från början av 1990-talet och avsett alla företag med upp till 199 sysselsatta.
En ny sammanställning som Svenskt Näringsliv gjort utifrån SCB-data visar att antalet anställda i hela näringslivet ökade med ca 1,1 miljoner under perioden 2003–2021. Till näringslivet räknas här samtliga aktiebolag, handelsbolag, enskilda näringsidkare och ekonomiska föreningar. Av ökningen kommer drygt 700 000 anställda från ägarledda företag, dvs. motsvarande 65 % av sysselsättningstillväxten i näringslivet. Siffran är särskilt intressant att uppmärksamma i ljuset av att skattereglerna för just denna grupp av företag har förändrats och i viktiga delar förbättrats med start i en större reform från och med 2006.

Att två av tre jobb skapas i ägarledda företag är en stark utveckling, men det är också en utveckling som inte får tas för given. För att trenden ska fortsätta är entreprenörskap ständigt beroende av långsiktiga konkurrenskraftiga regler. Här har entreprenörsskatten eller de så kallade 3:12-reglerna en central roll. Incitament för att våga ta risk är väsentliga inslag i regelverkets utformning för att överbrygga osäkerheten i att göra en investering. Det är den första förutsättningen för att i nästa steg kunna öka antalet anställda. Därför är det välkommet att Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag om en knapp månad ska lämna sitt betänkande med fokus på att främja entreprenörskap för små och medelstora företag.
Regelverket som omgärdar entreprenörskap behöver förenklas och förbättras. Förhoppningen är att förslagen från kommittén ytterligare kan stärka ägarledda bolags roll som näringslivets jobbskapare.
Faktaruta
Ägarledda företag definieras i denna beräkning som ett företag där minst en delägare under ett givet år lämnat in en K10-blankett avseende aktiebolaget eller aktiebolagets koncernmoder.
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
