Ett par observationer från skuggbudgetarna

Den senaste tiden har som bekant riksdagens oppositionspartier presenterat sina skuggbudgetar. Skatteförslagen är många och här följer några korta kommentarer om ett par av dem, utan ambitionen att vara heltäckande.

Jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer

Ett välkommet inslag i flera av budgetarna är att de innehåller förstärkningar av jobbskatteavdraget. M och KD lägger fram förslag om detta i kombination med sänkt skatt för ålderspensionärer till en omfattning av ca 17-18 mdkr. L ligger ytterligare ett par miljarder högre medan omfattningen på det SD aviserar ligger på 10 mdkr. På jobbskattetemat märks också särskilda förstärkningar för äldre. Både KD och L föreslår detta. KD vill dessutom dubblera jobbskatteavdraget i låga lönelägen för personer som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Inget parti beskriver i detalj parametrarna för jobbskatteavdraget enligt deras olika förslag, men det hade varit välkommet om de hade betonat vikten av att slopa dagens marginalskatteskärpning som följer av att avdraget trappas av.

Centerpartiet väljer en annan linje och stöttar istället förvärvsavdraget vilket träffar alla förvärvsinkomster, inklusive skattepliktiga transfereringar som föräldrapenning och sjukpenning. Som vi betonat i remissvar är denna prioritering olycklig eftersom det bredare upplägget på förvärvsavdraget gör det mindre effektivt som jobbskapande åtgärd.

Höjd brytpunkt

När det gäller inkomstskatten är det värt att notera att både L och KD lägger förslag om höjd brytpunkt. Detta är naturligtvis positivt eftersom färre då belastas med de högsta marginalskatterna, vilka alltjämt ligger i OECD:s absoluta toppskikt . Förslaget från L innebär en brytpunkt på drygt 48 200 kr/mån. KD:s förslag är lite mer modest och skulle enligt mina preliminära beräkningar innebära att brytpunkten hamnar på knappt 46 700 kr/mån jämfört med budgetpropositionens 46 200 kr/mån.

När det gäller synen på marginalskatten sticker kanske inte oväntat V ut mest. Dels vill de att den befintliga skiktgränsen sänks, dels att två nya införs som vardera skulle höja marginalskatten med fem procentenheter. Dessutom anser de att jobbskatteavdraget ska trappas av från en lägre nivå och i ett smalare inkomstintervall än vad som idag är fallet. Sammantaget betyder det att den högsta marginalskatten skulle stiga från dagens 55,5 till 67,1 procent, vilket skulle få kraftigt negativa effekter på sysselsättning och tillväxt.

Sänkt skatt på ISK

Om inställningen till sänkta marginalskatter generellt hade kunnat vara lite varmare är uppbackningen bättre kring sänkningar av ISK-skatten. M, SD och C vill samtliga att skattesatsen sänks med 0,25 procentenheter. M vill dessutom att golvet på 1,25 procent slopas och C att det sänks till 1,0 procent. Även L vill se lägre skatt men förespråkar en annan metod som innebär att de första sparade 300 000 kronorna ska bli skattefria i kombination med att golvet slopas.

Sänkt skatt på ISK skickar naturligtvis signaler om att sparande och investeringar ska löna sig. Det hade dock varit ännu mer angeläget med en sänkning av den generella skattesatsen på 30 procent eftersom Sveriges internationella konkurrenskraft behöver vässas på detta område. Några mer tydliga sådana antydningar har jag dock inte hittat i motionerna. V vill tvärtom höja kapitalskatten och göra den progressiv i fem nivåer upp till 45 procent. Inte heller kring entreprenörsskatten (3:12-reglerna) levereras några positiva nyheter, men L lyfter åtminstone att det finns ett behov av förbättringar i regelverket.

Den kritiserade plastpåseskatten

När det gäller punktskatter lär M:s förslag om sänkt skatt på bensin och diesel knappast undgått någon vid det här laget och även SD riktar in sig på de höga drivmedelspriserna. Nästan lika välkänt är förmodligen att det finns en bred uppslutning bakom att slopa den hårt kritiserade plastpåseskatten (M, KD, L och SD). När det gäller andra kontroversiella punktskatter kan man också notera att SD vill se avskaffad flygskatt och elektronikskatt, medan KD stannar vid att föreslå en paus för flygskatten nästa år i syfte att stötta flygnäringen.

Det finns mycket annat i dessa budgetmotioner utöver det nu nämnda. Exempelvis lägger C fram förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga, M vill stoppa bankskatten och flera partier för fram förslag på momsområdet. Det lär dock erbjudas på fler tillfällen att återvända till dessa och andra skatteförslag mer grundligt under hösten. Sista ordet om skatteförslagen i nästa års statsbudget är knappast sagt och en intressant fortsatt beredning i riksdagen väntar.

SKRIVET AVFredrik Carlgren