Förbättra entreprenörsskatten

Förbättra entreprenörsbeskattningen

Vid årsskiftet var antalet människor i utanförskap cirka 800 000. Det motsvarar nästan var åttonde person i arbetsför ålder. Utanförskapet drabbar inte bara alla de som fastnar i ett passiviserande bidragsberoende. Det leder också till enorma kostnader som försvårar nödvändiga satsningar. Mätt i kronor är den totala kostnaden hela 270 miljarder kronor varje år.

Vägen ur detta går i hög grad via de mindre företagen; vi vet att de senaste decennierna har 4 av 5 nya jobb skapats i företag med färre än 200 anställda. Dessa företag kan alltså spela en nyckelroll för att underlätta för fler att komma i arbete.

I syfte att visa på behoven av förbättrade villkor för företagande och entreprenörskap och därigenom stärka chanserna till ökade investeringar och fler jobb har Svenskt Näringsliv tagit fram en rapport om entreprenörsskatten/3:12-reglerna som presenterades idag.

Enligt färska siffror från SCB omfattar dessa regler 450 000 företag med 474 000 delägare. Den färska statistik som presenteras i rapporten visar att 3:12-företagen tillsammans har 1,5 miljoner anställda.

Reformförslag som beskrivs närmare i den nya rapporten tar utgångspunkt i några av de problem som regelverket orsakar idag och möter ett behov av förenklingar och förbättringar. Förslagen tar bland annat sikte på att göra regelhanteringen enklare för fler, att underlätta företags möjlighet att erbjuda medarbetare delägarskap, att stimulera till ytterligare anställningar samt att göra reglerna mer förutsägbara för familjeföretag. Lärdomar och beprövad erfarenhet visar att regelförbättringar i linje med detta kan få goda effekter för investeringar och jobb. Lika viktigt är att se till de regler som indirekt också spelar in, vilket innefattar åtgärder som behövs för att minska de skadligt höga marginalskatterna på arbete och att göra kapitalbeskattningen mer internationellt konkurrenskraftig.

Efter omfattande kritik under 90- och inledningen av 00-talet av den stränga utformning som dåtidens 3:12-regler fått genomförde dåvarande socialdemokratiska regering regeländringar som trädde i kraft från och med 2006. Fler förändringar följde. Bland syftena kan nämnas att öka legitimiteten bland företagarna, att undvika alltför hög beskattning av ägare till företag med mycket hög avkastning och att stärka incitamenten till risktagande. Utvecklingen därefter har varit positiv. Vår analys visar att antalet anställda i 3:12-företag, inklusive dotterbolag, ökat med mer än 50 procent sedan 2005. Personalkostnaderna har under samma period haft en ännu starkare utveckling, det vill säga det är riktiga jobb som skapats som givit hundratusentals människor möjlighet till egen inkomst.

En god och jämn utveckling har även skett för utbetalningarna från 3:12-företagen av löner till sina delägare, som alltså beskattas som tjänsteinkomst enligt den traditionella skatteskalan med upp till 55 procents marginalskatt. Statistiken från SCB visar till och med på en aning snabbare utveckling av 3:12-delägares lönesumma jämfört med den för hela ekonomin. Påståenden som ibland förekommit i debatten om att 3:12-delägare enbart tar utdelning istället för lön är alltså missvisande.

Utdelningarna från 3:12-företag har kunnat växa kraftigt och de har på senare år genererat skatteintäkter på 15–20 miljarder kr per år, att jämföra med ca 3 miljarder kr per år under perioden före reformerna som inleddes 2006. Med utgångspunkt från ett referensscenario baserad på en svagare trendlinje utifrån perioden före 2006 kan en jämförelse göras med den faktiska utveckling som varit. Skillnaden kan sägas representera en slags ”övervinst” för statskassan. Beräknat på detta sätt motsvarar denna ackumulerade ökade intjäning för statens intäkter under åren 2006 till och med senaste taxeringsutfall som avser 2019 hela 89 miljarder kr. Även om mycket annat än skatteregler spelar in, är detta ändå en så pass stor siffra att den bör vara en betydelsefull omständighet i analysen av entreprenörsskatten.

Ändå framställs dagens 3:12-regelverk från tid till annan som kandidat för skattehöjningar. Från bland annat finansministern har önskemål om omfattande och generella skärpningar hörts med upprepade hänvisningar till det utredningsförslag som skulle orsakat ökad skattebelastning på företagande med uppemot 5 miljarder kr. Redan den negativa signal som dessa tankegångar skickar är djupt olycklig och riskerar lägga hämsko på många som står i begrepp att fatta riskfyllda beslut om expansion med investeringar och nyanställningar eller att överge en trygg anställning för att satsa på en osäker framtid som nystartad företagare.

Forskningslitteraturen pekar på att skattevillkoren har stor betydelse för nystartade och snabbväxande företag. Entreprenörskapsutredningen, som tillsattes av en socialdemokratiskt ledd regering, konstaterade att skattemiljön sannolikt är det viktigaste ramvillkor som omgärdar entreprenörskap. I ljuset av detta är det angeläget att politiken kan ge tydliga och långsiktigt hållbara besked om att inte försämra utan tvärtom fortsätta förbättringsarbetet med reglerna.

Här finns rapporten att ladda ned: Förbättra entreprenörsskatten

SKRIVET AVRichard Hellenius