Förbättrade bolagsskatteregler borde tillämpas retroaktivt
Vi har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av utrymme för retroaktiv tillämpning av regler som föreslås i ärendet Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.
Mot bakgrund av att regeringen, trots att ett flertal remissinstanser påtalat det starka behovet av retroaktiv tillämpning, funnit att de föreslagna bestämmelserna inte bör tillämpas retroaktiv har Svenskt Näringsliv gett juris doktor Katarina Fast, som bl.a. genom sin doktorsavhandling Om skyddet mot retroaktiv beskattning har djupa kunskaper i frågor rörande retroaktiv skattelagstiftning, i uppdrag att utifrån det aktuella lagstiftningsärendet analysera vilket utrymme lagstiftaren har när det gäller att införa skattebestämmelser med möjlighet till retroaktiv tillämpning på den skattskyldiges begäran, s.k. frivillig retroaktivitet.
Katarina Fast konstaterar att lagstiftaren i det aktuella fallet kan och bör införa frivillig retroaktivitet, i vart fall för de situationer där det är klart att en frivillig retroaktivitet inte kan medföra en nackdel för de skattskyldiga; såsom i situationer där det ökade avdraget inte föranleder en minskning av avdraget för negativt räntenetto.
Svenskt Näringsliv har mot ovanstående bakgrund idag i ett brev till finansministern och näringsministern bl.a. framfört att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet bör utarbeta ett förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som ger utrymme för frivillig retroaktivitet. Vi får hoppas att den svenska beredningsprocessen fungerar väl, så att förtroendet upprätthålls och svenska företag inte i onödan behöver betala skatt trots att de har underskott som utifrån alla grundläggande principer ska kunna dras av.
SKRIVET AVRichard Hellenius
