
Förbättrade bolagsskatteregler borde tillämpas retroaktivt
Vi har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av utrymme för retroaktiv tillämpning av regler som föreslås i ärendet Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.
Mot bakgrund av att regeringen, trots att ett flertal remissinstanser påtalat det starka behovet av retroaktiv tillämpning, funnit att de föreslagna bestämmelserna inte bör tillämpas retroaktiv har Svenskt Näringsliv gett juris doktor Katarina Fast, som bl.a. genom sin doktorsavhandling Om skyddet mot retroaktiv beskattning har djupa kunskaper i frågor rörande retroaktiv skattelagstiftning, i uppdrag att utifrån det aktuella lagstiftningsärendet analysera vilket utrymme lagstiftaren har när det gäller att införa skattebestämmelser med möjlighet till retroaktiv tillämpning på den skattskyldiges begäran, s.k. frivillig retroaktivitet.
Katarina Fast konstaterar att lagstiftaren i det aktuella fallet kan och bör införa frivillig retroaktivitet, i vart fall för de situationer där det är klart att en frivillig retroaktivitet inte kan medföra en nackdel för de skattskyldiga; såsom i situationer där det ökade avdraget inte föranleder en minskning av avdraget för negativt räntenetto.
Svenskt Näringsliv har mot ovanstående bakgrund idag i ett brev till finansministern och näringsministern bl.a. framfört att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet bör utarbeta ett förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som ger utrymme för frivillig retroaktivitet. Vi får hoppas att den svenska beredningsprocessen fungerar väl, så att förtroendet upprätthålls och svenska företag inte i onödan behöver betala skatt trots att de har underskott som utifrån alla grundläggande principer ska kunna dras av.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.