Företagare utvärderar personalliggare i ny rapport

Handelns Forskningsinstitut har i en ny forskningsrapport utvärderat om personalliggare är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och motverka osund konkurrens. Resultaten visar att så inte är fallet.

– Kravet på personalliggare har i bästa fall haft en marginell positiv effekt på löneinbetalningarna, medan de totala direkta kostnaderna uppgår till över en miljard kronor, konstaterade Sven-Olov Daunfeldt, professor, Handelns Forskningsinstitut, när rapporten presenterades på ett seminarium på Svensk Handel arrangerat av Visita och Svenskt Näringsliv.

Lynda Ondrasek Olofsson, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, inledde med att ge en historisk bakgrund och berättade att organisationen från start intagit ett generellt perspektiv i frågan medan detaljer och specifika frågor ligger hos aktuella branschföreträdare.

– Det gjordes en utvärdering år 2009 av Skatteverket. Slutsatsen var då att personalliggare skulle ha bidragit till att skapa fler vita jobb. Skatteverkets utvärdering mötte en del kritik och Svenskt Näringsliv gav därför 2017 i uppdrag åt HUI Research att göra en opartisk utvärdering. I april i år presenterades en ny utvärdering på uppdrag av Skatteutskottet som utförts av Rufs*. Rufs genomförde en enkätundersökning bland Skatteverkets handläggare. Någon motsvarande undersökning har dock aldrig gjorts bland de företagare som omfattas av kraven. Svenskt Näringsliv gav därför ett nytt utredningsuppdrag, den här gången till Handelns Forskningsinstitut.

Sven-Olov Daunfeldt, professor, Handelns Forskningsinstitut, presenterade den nya utvärderingen där de medlemsföretag i Svenskt Näringsliv som omfattas av reglerna tillfrågats. I enkäten ställdes samma frågor som Rufs ställde men även en öppen fråga.

– Mer än hälften (cirka 55 procent) av företagarna instämmer inte alls eller endast delvis i påståendet att systemet med personalliggare är ändamålsenligt för att minska svartarbete och motverka osund konkurrens.

– Företagarnas åsikter skiljer sig mycket från hur Skatteverkets handläggare uppfattar kraven. Cirka 82 procent av handläggarna på Skatteverket instämmer till exempel helt, eller till stor del, i påståendet att systemet med personalliggare har varit ändamålsenligt för att minska svartarbete och motverka osund konkurrens. Motsvarande andel för företagarna är 41 procent.

– De öppna svarsalternativen i enkäten påvisar en frustration bland företagarna. Det finns ett utbrett missnöje över att Skatteverket inte upplevs kontrollera oseriösa företagare, utan i stället utfärdar kontrollavgifter till seriösa företagare för rena administrativa misstag.

– Många företagare förstår inte heller varför ägarna och familjemedlemmar (inklusive barn under 16 år) ska behöva registreras i personalliggaren. De är också frågande till hur personalliggare kan minska svartarbete när Skatteverket inte gör någon kontroll mot faktiska löneutbetalningar.

Daunfeldt summerade sina slutsatser om personalliggare.

– Systemet bör inte reformeras utan avskaffas. I bästa fall har personalliggarna en marginell effekt på skatteintäkterna men mest troligt har de ingen effekt alls.

Rapporten kommenterades därefter av politiker från Skatteutskottet, företrädare för Skatteverket, Visita och en berörd företagare.

Stefan Lundin, chefsjurist, Visita, inledde med att konstatera att personalliggare hittills har kostat företagen 250 miljoner kronor i kontrollavgifter.

– Personalliggare är inte ett effektivt sätt komma åt skattefusk. Det finns en stor och tydlig irritation bland företagen, systemet brister i effektivitet och legitimitet. Vi vill inte ha fusk, men det legitimerar inte ett verktyg som inte fungerar.

Jörgen Hellman, S, ordförande, Skatteutskottet, redogjorde för syftet med personalliggare, att reducera svartarbete och osund konkurrens.

– Skatteutskottet har sagt att systemet kan ifrågasättas. Jag tror dock inte att minskad kontanthantering löser alla problem. Pengar försvinner också ut ur landet. Det finns branscher med svartarbete där spelregler inte sköts och vi måste ta en diskussion om detta. Utskottet har sagt att vi ska titta även på detta.

Per Åsling, C, vice ordförande, Skatteutskottet, berättade hur utskottet tagit initiativ till att utvärdera personalliggare och i politisk enighet ifrågasatt systemet.

– Vi vill ha bra spelregler för näringslivet men tiden har sprungit ifrån personalliggarna. Kontanthanteringen har minskat kraftigt men också teknikutvecklingen och kraven på månadsvis rapportering på individnivå har ändrat förutsättningarna. Systemet når inte de effekter som var tänkta när det gäller att komma till rätta med fusk.

Conny Svensson, riksprojektledare för kontanthandelsprojektet på Skatteverket, menade att den nya rapporten är intressant och om man tittar noggrannare på siffrorna finns det visst stöd för personalliggare.

– Det är viktigt för Skatteverket att ha verktyg för att kunna vara ute hos företagen och granska. Detta är ett av de absolut viktigaste verktygen vi har på Skatteverket. Glöm inte det.

Jeanette Bohman, Skivarps Gästgivaregård, pekade på att den nya rapporten visar precis det berörda företagare sagt i många år.

– Att jag enligt reglerna kan befinna mig olagligt på mitt eget företag ger en absurd känsla. Personalliggare kostar mycket att hantera och det är höga avgifter för slarv. Personalliggare skapar enbart magont och risk för kostnader för slarv som andra gjort. Kontrollavgiften för om man använt fel penna eller om någon springer till bussen och missar skriva ut sig är hög. Det är till och med dyrare än att köra bil för fort förbi en skola.

* Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat

SKRIVET AVAnders Ydstedt