Gärna skattereformer – men fokus på innehållet

Från Moderaternas ekonomiskpolitiska seminarium i Almedalen rapporterar  Dagens Nyheter att partiet vill genomföra en ny skattereform. Ett tydligt besked är att skatterna totalt sett måste bli lägre. Partiledningens besked från förra veckan att “svenska företagare måste uppskattas mer än de beskattas” är ett välkommet komplement bland ingångsvärdena och något som blir angeläget att noga bevaka framöver.

I övrigt var dock dagens utspel vagare; det faktum att många förändringar skett sedan den snart 30 år gamla skattereformen 1990-91 är snarast en naturlig följd av att världen förändrats. Många förändringar har varit av godo, såsom slopade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter, sänkt skatt på arbete genom bl.a. jobbskatteavdrag, RUT och ROT, lägre bolagsskatt och bättre regler för entreprenörsskatten.

Skatterna har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Utgångspunkten behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd. I reformdiskussioner måste innehållet vara i fokus och viktigare än formen.

Som framhållits tidigare behövs många  skattereformer  och framför allt rätt skattereformer. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.

Åtgärder är angelägna när det gäller bolagsbeskattningen, marginalskatterna, ägarbeskattningen, en rad punktskatter, momssystemet och många andra områden. Här följer ett axplock av vad som behöver göras.

Bolagsbeskattningen är just nu i fokus i många länder och allra tydligast är det i  USA , där skattesatsen sänkts från 35 till 21 procent från årsskiftet. I Sverige fattade riksdagen nyligen beslut om nya skatteregler för bolagssektorn och även om det återstår viktiga förbättringar hörsammades mycket av tidigare kritik i den slutliga utformningen.

Tydliga förslag finns hur marginalskatterna kan förändras för att möta den internationella konkurrensen. Här behövs mycket bättre tydlighet i uppföljningen av allmänna uttalanden om hälften kvar.

Svenskt Näringsliv har också i en färsk rapport belyst att Sveriges höga ägarbeskattning försvårar kapitalförsörjning för framför allt nystartade, mindre verksamheter och hämmar viljan att ta risker. Därför behövs generellt sänkt kapitalskattesats samtidigt som det är angeläget att avfärda alla tankar på att  återuppliva  skatter som slopats.

Även bland punktskatterna har Svenskt Näringsliv nyligen presenterat en rapport, som slår fast att miljöargument på senare tid tyvärr ofta använts på lösa grunder. Det är angeläget att den diskussionen förs sakligare framöver. Miljöproblem behöver tas på allvar och många gånger kan andra styrmedel än skatter vara mer ändamålsenliga.

När det gäller momssystemet pågår stora förändringar i och med arbetet inom ramen för  EU . Här behövs ett vidare perspektiv och samtidigt åtgärder som kan  underlätta  för företagen. Moms är många gånger en dold kostnad och diskussionen behöver mer handla om skattebasen.

SKRIVET AVJohan Fall