Justeringen för koncernbidragsspärrade underskott – regeringen fortsatt avvisande till retroaktivitet
Vi har tidigare här på bloggen skrivit om möjligheterna till och behovet av utrymme för retroaktiv tillämpning av regler som föreslås i ärendet Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.
Ett flertal remissinstanser har efterfrågat utrymme för retroaktiv tillämpning av föreslagna regler. I såväl lagrådsremissen som den proposition som regeringen i veckan överlämnade till riksdagen anges som stöd för att inte införa någon möjlighet till retroaktiv tillämpning att lagstiftningen kan vara till den skattskyldiges nackdel och därför träffas av retroaktivitetsförbudet.
Av juris doktor Katarina Fast Lappalainen analys av lagrådsremissen, vilken Svenskt Näringsliv tillsände regeringen under dess beredning av propositionen, framgår tydligt och klart att lagstiftaren i det aktuella fallet såväl kan som bör införa en frivillig retroaktivitet.
Det är minst sagt olyckligt att Finansdepartementet inte i något skede av beredningsprocessen berört de möjligheter till retroaktiv tillämpning som Fast Lappalainen lyfter fram. För legitimiteten och kvalitén i det svenska skattesystemet är en väl fungerande beredningsprocess central. Om propositionsbehandlingen nu rullar på i sedvanlig ordning blir resultatet att riksdagen fattar beslut på ett bristfälligt underlag och att svenska företag kan tvingas betala skatt trots att de har underskott som utifrån grundläggande principer ska kunna dras av.
SKRIVET AVRichard Hellenius