Kapitalskatten behöver sänkas generellt om ränteavdragen försämras
Den diskussion om ränteavdrag som tagit fart behöver föras med insikt om hur avdragen hänger samman med annan beskattning av kapitalinkomster. Ränteavdragen är en integrerad del i kapitalinkomstbeskattningen, där utgifter för räntor läggs samman med kapitalinkomster såsom ränta på bankinlåning och utdelningar samt vinster och förluster som uppstått vid försäljning av till exempel aktier eller bostäder. Summan av inkomster respektive utgifter i inkomstslaget kapital kan antingen bli ett överskott eller underskott. Vissa begränsningsregler med mera finns också, men grundprincipen är att räkna ihop alla kapitalinkomster och att nettot därefter blir föremål för beskattning, oavsett om nettot är positivt eller negativt.
Det är angeläget att behålla symmetri i kapitalbeskattningen. Annars uppstår snedvridningar och olikabehandling vilket är negativt för ekonomins funktionssätt och kan försämra skattesystemets legitimitet. Det är alltså viktigt att eventuella regelförändringar inte isolerat minskar ränteavdrag. I stället behöver ändringar ske generellt via skattesatsen så att också kapitalinkomster får motsvarande lägre beskattning. Enkla exempel illustrerar hur bristande symmetri skulle slå olika för skattebetalare med identiska ränteutgifter, men varierande förutsättningar i övrigt. Nedan en påminnelse om hur det skulle kunna se ut:
Anna har ingen kapitalinkomst och Berit har (netto-)skulder som ger underskott av kapitalinkomst. Cecilia har överskott av kapitalinkomst på låt säga 100 000 kr. Alla tre personerna tar upp varsitt lån och får 10 000 kr i ränteutgift, vilket med dagens regler medför en kostnad efter skatt på 7 000 kr för samtliga. Om regelverket ändras asymmetriskt så att (enbart) ränteavdraget slopas får Berit och Cecilia betala fulla räntekostnaden på 10 000 kr, eftersom avdrag inte längre medges. Cecilia kan däremot kvitta utgiften mot sin kapitalinkomst, vilket ger lägre kapitalskatt och räntekostnaden för lånet blir därmed 7 000 kr efter skatt. Om Cecilias kapitalinkomst kommer från tillgångar som kan säljas av i stället för att ta upp lånet uppstår en likadan skillnad i skattebehandling gentemot Anna och Berit vid en asymmetrisk regeländring.
Det vore välkommet att sänka kapitalinkomstskattesatsen men det behöver göras generellt. Kartläggningar visar att Sveriges kapitalbeskattning inte är konkurrenskraftig i förhållande till villkoren i omvärlden. Vår konkurrenskraft skulle stärkas med generellt lägre kapitalskatt. En utförlig analys från välrenommerade Ifo-institutet i München visar hur lägre kapitalskatt skulle öka välståndet genom en rad positiva effekter för investeringar, tillväxt och sysselsättning.
SKRIVET AVJohan Fall