Kvalificerad majoritet i skattefrågor inom EU gagnar inte små öppna ekonomier
Under hårt politiskt tryck och ett massivt mediadrev pågår en intensiv kamp länder emellan om rätten att beskatta utländska bolag. Svepande påståenden görs om att bolag fritt skulle kunna flytta vinster mellan olika länder. Det stämmer förstås inte. Bolag har mycket omfattande regelverk att förhålla sig till om var skatten ska betalas om de är verksamma i ett land. De senaste åren har dessutom det internationella regelverket skärpts markant genom implementeringen av OECD:s arbete om Base Erosion Profit Shifting (BEPS) och motsvarande regler inom EU (Anti Tax Avoidance Directive ATAD I+II).
Flera debattörer har på senare tid hävdat att den svenska regeringen skulle motarbeta EU:s strävan att bekämpa skatteflykt. Ingenting kunde vara längre från sanningen. Som vi tidigare beskrivit i bloggen har den svenska regeringen varit mycket engagerad i detta arbete från start såväl inom OECD som på EU-nivå. Den springande punkten hos dessa debattörer tycks dock vara att Sverige borde ge upp sin vetorätt och acceptera att EU:s skattebeslut istället fattas med kvalificerad majoritet. Detta skulle på ett mycket effektivt sätt förflytta inflytande och beslutanderätt gällande skattefrågor till de stora EU-länderna, till nackdel för små öppna ekonomier. Som vi påtalat tidigare är det av central betydelse för Sverige att upprätthålla den nationella suveräniteten i skattefrågor. Det faktum att Sverige valt att motsätta sig EU-kommissionens kontroversiella och för Sverige direkt dåliga förslag till digitalskatt (DST) och gemensam bolagsskattebas (CCCTB) innebär inte att Sverige blockerar EU-samarbetet. Tvärtom är den svenska regeringen både aktiv och konstruktiv i skattesamarbetet på EU-nivå. Under den förra EU-kommissionens mandatperiod godkändes, trots kravet på enhällighet, inte mindre än 14 skattedirektiv. Det förtjänar att tilläggas att merparten av dessa direktiv var kopplade till EU:s arbete med att bekämpa skatteflykt.
Skattefrågor till Oliver Rosengren
Podden Skattefrågan har talat med den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren från Kronoberg. Oliver är medlem av Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp och har varit med och tagit fram handlingsprogrammet Ett Sverige med möjligheter för alla inför valet. I podden berättar han om prioritera...
Skadligt med skatt baserad på gissningar

En av anledningarna att förmögenhetsskatt är en så skadlig skatt är att skattebasen är svår att fastställa. Särskilt svårt är det värdera nya företag som kanske aldrig ens kommer att lyckas. Torun Nilsson skriver klokt i sin nya bok Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige att ”…ska...
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
