Moms vid inhyrd personal för vård och social omsorg, SOU 2021:40

Utredningen om mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg har idag den 1 juni 2021 överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen (SOU 2021:40). En bra lösning för att neutralisera ökade momskostnader saknas fortsatt. Detta försvårar kompetensförsörjningen för vård och omsorg vilket är mycket beklagligt i tider när pandemin bekämpas och vårdskulden måste hanteras.

Ändrad praxis har medfört att uthyrning av vård och omsorgspersonal inte omfattas av undantag från moms utan är momspliktigt. Privata vård- och omsorgsföretag saknar i regel rätt till momsavdrag och kostnaden blir därför 25 % högre för inhyrd personal. Utredningens direktiv var att i första hand undersöka möjligheten att ändra i mervärdesskattelagen, ML, så att uthyrning av personal för sjukvård, tandvård, och social omsorg kunde undantas från moms. Om inte det var möjligt skulle andra sätt undersökas för att neutralisera konsekvenserna.

Utredningen konstaterar att det saknas möjligheter att ändra i ML vad gäller uthyrning av social omsorgspersonal. Vidare konstateras att vägledning saknas från EU-domstolen när det gäller sjukvård vilket innebär en osäkerhet om var gränsen ska dras mellan momsfri sjukvård och momspliktig personaluthyrning. Med anledning av denna osäkerhet anser utredningen det riskabelt att ändra i ML och menar att frågan måste lösas på EU-nivå. Utredningen föreslår istället nya alternativa nivåer för ersättning enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund, LEMK, för att dämpa effekterna av den ändrade praxisen. Utredningen konstaterar samtidigt att det är svårt att bedöma om en höjd kompensation kommer de privata utförarna till del eller inte.

Höjd kompensation riskerar därför att bli ett tomt slag i luften. Det hade, enligt min mening, varit bättre att försöka återställa momsundantaget. På sikt måste en mer hållbar lösning till som tar bort problemen med dold moms. Momsbasen behöver breddas , undantagen tas bort och en noll- eller reducerad momsskattesats behövs för skattefinansierad verksamhet. Det senaste året har visat att snabba förändringar av EU:s momsregler kan ske. För att lindra effekterna av pandemin har exempelvis nollskattesats möjliggjorts inom EU för bland annat skyddsutrustning, test-kit, vacciner och tillhörande tjänster. I ljuset av detta saknar jag en proaktiv analys om möjligheter och effekter av en noll- eller reducerad skattesats för såväl vårdbemanning som för framtida investeringar i digitalisering, robotisering och lokaler som behövs i välfärdssektorn.

Vårdmomsen riskerar att slå på kompetensförsörjningen och tvinga privata utförare till egen regi istället för outsourcing vilket är just den effekt som LEMK syftar att ta bort för offentligt bedriven verksamhet. Denna effekt är, enligt min mening, ett underkännande av hur momssystemet i dess helhet fungerar.

SKRIVET AVAnna Sandberg Nilsson