Momsundantagen håller EU-domstolen sysselsatt

Så här i början av 2020 landar nyhetsbreven som sammanfattar 2019 i inkorgen. Ett av dessa är det holländska nyhetsbrevet VATUpdate som har sammanfattat och analyserat 2019 års domar från EU-domstolen. Statistiken bekräftar det vi påtalar i momsrapporten Reformera den svenska momsbasen – dags att ifrågasätta undantagen. Momsundantagen håller sannerligen EU-domstolen sysselsatt.

Av årets 46 domar behandlar 12 stycken undantagen (exkl. exportundantag, inkl. pro rata-beräkning). Detta ska jämföras med totalt två domar som behandlar beskattningsland och bara en dom som behandlar skattesatser.

Som vi påtalat i tidigare blogg och podd ( 191031 , 191107 , 191115 , 191127 , 191202) är momssystemet komplext, svårhanterligt, föråldrat och medför konkurrenssnedvridningar, höga fullgörandekostnader samt en inte oväsentlig rättsosäkerhet. Skrapar man på ytan av problemen hittar man undantagna transaktioner som vi felaktigt brukar kalla ”momsfria”. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms som uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Även konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens momsregler utgör ett hinder för hela samhällets tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Trots detta så förekommer ingen diskussion kring undantagen, dess effekter och behovet av en momsreform.

Att momsundantagen även håller Skatteverket, Skatterättsnämnden och svenska domstolar sysselsatta behöver man inte tveka över. Men var finns analysen över antal ärenden och nedlagda resurser tro?