Skattekontroll & regelförenkling hör ihop
Momsfusk & bedrägerier måste bekämpas, det är vi alla överens om. Att regelförenkling borde vara en självklar del för förbättrad skattekontroll som bekämpar bedrägerier finns det säkert delade meningar om. Jag menar att skattekontroll och regelförenkling hör ihop.
Nyligen publicerades SOU 2024:32 om åtgärder mot momsbedrägerier. Utredningen föreslår bland annat
- Att Skatteverket stärker kontrollen vid momsregistrering genom möjlighet till föreläggande om uppgifter, att begära personlig inställelse samt identitetskontroller.
- Att utveckla systemen så att VAT-numret (momsregistreringsnumret) kan visas som ogiltigt i EU:s VIES-system (VAT Information Exchange System) om det är sannolikt att numret används, eller kommer att användas, för momsbedrägerier vid EU-handel och
- Att Skatteverket får större möjligheter att avregistrera eller neka momsregistrering i samband med momsbedrägerier.
I ett särskilt yttrande (s. 289) delar jag utredningens bedömning om dessa åtgärder men påtalar att betydelsen inte får övervärderas. Jag tar vidare upp behov av kraftfulla förenklingar och kopplingen till skattekontrollen. Aktörer med avsikt att göra momsbedrägerier är inlästa på och utnyttjar komplicerade momsregler. De har ofta förmågan att gömma sig i snåriga regler utan att göra formella fel i moms-rapporteringen om bedrägerier är deras huvudsyssla. Sverige har varit utsatt för moms-karuseller under en tid där Skatteverket medger att kontrollen nått bottennivåer och med problem att behålla och upprätthålla kompetensen. Exempelvis anges i Skatteverkets budgetunderlag 2024-2026 (s. 6) att ”Inom beskattningsverksamheten har kontrollnivåerna minskat på grund av att vi har behövt prioritera andra arbetsuppgifter. Det gör att vi närmar oss kontrollnivåer som inte är rimliga för att kunna bibehålla förtroendet och minska skattefelet”.
Näringslivet har påtalat behov av många moms-reformer under det senaste decenniet. Förenklingar kan frigöra resurser inte bara hos företag och domstolar utan även hos Skatteverket som kan utöka kontrollen.
Sammanfattningsvis anser jag att utöver utredningens förslag behövs en bredare kartläggning av bedrägerier och skatteundandragande, en ökad och skarpare kontroll, ökad kunskap om moms, ökad kunskap om företagande, förbättrad digital samverkan, identifiering och användning av skarpa digitala verktyg samt kraftfulla förenklingsåtgärder. Detta för att bättre kunna identifiera avvikelser som kan innebära bedrägerier.
Dagens mervärdesskattelag med sammanlagt över 760 paragrafer är farligt komplicerad och innebär att företag, Skatteverk och domstolar lägger resurserna på helt fel saker.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
