Tänk efter före
Regeringen backar i fråga om förslaget att slopa taket för resolutionsreserven och den aviserade avgiftshöjningen från 0,09 till 0,125 % av garanterade insättningar tidsbegränsas till år 2018. Samtidigt meddelar finansministern att en bankskatt beräknas finnas på plats 2019. Även om det är bra att man frångår tanken på en ständigt växande reserv, är beskedet knappast ett tydliggörande av gränsen för vad som är avgifter motiverade av stabilitetsskäl och rent skatteuttag . Klart är dock att bankernas kostnader kommer att öka väsentligt framöver och att bördan i slutändan riskerar att vältras över på konsumenter och företag genom höjda priser.
Som skäl för beslutet att behålla taket för resolutionsreserven anges den remisskritik som framkommit från framför allt tillsynsmyndigheterna på finansmarknadsområdet – Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Alla tre myndigheter var rörande ense om att ett oändligt avgiftsuttag utan koppling till risksituationen i de enskilda instituten inte var en särskilt lyckad idé.
Det är svårt att undvika att ställa sig frågan om det inte hade varit klokt av Finansdepartementet att stämma av regelförändringarna med expertmyndigheterna på ett tidigare stadium? Frågan om resolutionsregelverkets utformning var dessutom helt nyligen föremål för flera års gediget utredningsarbete av Finanskriskommittén. Det torde knappast ha rått någon brist på material och bollplanksyta att använda sig av vid utformningen av förslaget. De synpunkter som framkom i remissrundan kan i alla fall knappast ha varit överraskande.
Ogenomtänkta förslag som – om de genomfördes – skulle medföra allvarliga konsekvenser för att bedriva verksamhet i Sverige skapar osäkerhet och skadar förtroendet för Sverige som stabilt investeringsland med ett väl sammanhängande och ett väl utformat regelverk. Oavsett om eller i vilken utsträckning förslagen genomförs. Den skada som förslaget till ändrat resolutionsregelverk gjort för näringslivsklimatet hade kunnat undvikas om beredningsprocessen gett rimlig tid och utrymme för eftertanke.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle