Tystnad råder om momsreformens toppar och floppar

Skattedebatten fortsätter vara het men EU:s momsreform lyser fortfarande med sin frånvaro i politisk och medial debatt. Inom EU pågår den största momsreformen på 25 år. Det är en efterlängtad reform då detta monster till regelverk tillhör de mest betungande och obegripliga.

Momsen påverkar alla konsumenter, vilka slutligen betalar skatten, men den påverkar också alla företag som är skyldiga att hantera och betala in skatten till staten. På så sätt berörs varje inköp och försäljning, varje kvitto och varje faktura till och från alla svenska företag, små som stora. Reglerna måste därför vara enkla och möjliga att förstå.

Det som 28 medlemsländer inom EU ska komma överens om är inte småpotatis direkt. Flera komplicerade förslag har skickats ut på remiss under 2017–2018. Svenskt Näringsliv har besvarat dessa remisser om moderna regler för momsskattesatser och då särskilt för böcker, tidningar och tidskrifter. Reformen behandlar dessutom hur och vilket EU-land som får beskatta gränsöverskridande handel, del 1 innehåller principerna, del 2 innehåller detaljerna och i ett särskilt förslag behandlas digital handel över gränserna. Vidare innehåller reformen förslag om administrativt samarbete mellan EU-länderna och hur snabba insatser kan förhindra momsbedrägerier. Inte minst finns förslag som avser att förenkla för små företag. Att överblicka samtliga dessa delar av reformen, vilka alla samspelar, är minst sagt krävande.

Vad kan man då säga om förslagen i EU:s momsreform?

Reformen är, som sagt, efterlängtad men flera förslag är så tekniskt komplicerade att även experter har svårt att överblicka de praktiska och ekonomiska effekterna. Att framtidens moms skulle bli enkel kan ifrågasättas. Snarare verkar det bli mer krångel. Moderna momsskattesatser välkomnas samtidigt som innebörden blir fler skattesatser och ökad regelbörda. Här saknas också en efterfrågad översyn av undantagen som behövs för att få ett enklare system och större skattebas.

Det måste ses som ett underkännande att administrativt samarbete mellan länderna inte finns på plats som medför fungerande, effektiva verktyg vilka stoppar bedrägerier. Gränsöverskridande samarbeten och effektiv skattegranskning behövs sannerligen, men istället införs komplicerade regler och krav som stoppar handeln för seriösa företag istället för att hitta bedragarna.

Hela 98 % av alla momsregistrerade är småföretag och att inte EU:s momsregler utgår ifrån dessa företag är märkligt. Regler som är enkla och passar små företag är ofta bra även för storbolagen. Det som reformen gör tydligt är att stora förenklingar kan göras för majoriteten av företag utan att länderna behöver tappa skatteintäkter. Inte minst Sverige har en stor förenklingspotential som måste utnyttjas.

Den mest svårförståeliga delen är den om gränsöverskridande handel mellan företag. EU föreslår att säljaren ska debitera köparlandets moms. Detta innebär att alla företag måste ha kännedom om köparlandets skattesatser på olika transaktioner vilket i sig är svårt att hantera, dessutom orsakar en debitering av moms vid EU-handel att mycket stora och negativa kapitalbindningskostnader uppstår. Företag påpekar att kapitalkostnaden kan överstiga transportkostnaden och i så fall kan EU-handel ersättas med import eller export och det är knappast vad den inre marknaden behöver. Tanken är att förändringen ska minska momstappet men kritik framförs att man löser ett problem och skapar helt andra problem som medför andra bedrägerier och skatteförluster.

I Sverige uppgår momsens andel av den offentliga sektorns totala skatteintäkter till 21 % och då används bara hälften av momsskattebasen. Bolagsskattens andel av skatteintäkterna är ca 6 % men debatteras desto mer. Att vi inte pratar om denna skattereform beror säkert på komplexiteten för behovet av momsens skatteintäkter lär bara öka i framtiden. Det är dags att höja rösten och framföra hur vi från svenskt perspektiv vill att reglerna ska vara utformade.

SKRIVET AVAnna Sandberg Nilsson