Välkomna utredningsförslag på slopade arkiveringskrav och reformerad regelprocess

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har överlämnat sitt betänkande SOU 2021:60 till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att analysera vilka regelverk som är särskilt betungande för mikroföretag och föreslå möjliga förenklingar av de regelverken. Utredningen har också haft i uppdrag att föreslå de förändringar som behövs i bokföringslagens regler om arkivering av räkenskapsinformation samt utreda revisorns oberoende vid s.k. kombiuppdrag.  

I den del av uppdragets som rör enklare regelverk för mikroföretag har utredaren Kristina Alsér brett analyserat de regelområden som är mest betungande för mikroföretag. En central slutsats är att det är summan av många olika och komplicerade regler som mikroföretag ska tolka, följa och tillämpa som upplevs som mest betungande snarare än ett enskilt regelverk. Utredningen gör bedömningen att det finns ett behov av att arbeta med regelförenkling på ett mer långsiktigt och systematiskt sätt. I denna del lämnar utredningen därför ett förslag på en ny sammanhållen regelprocess. Utredningen lämnar därutöver ett antal enskilda förslag till konkreta regelförenklingar som bör genomföras eller utredas vidare. Bland annat föreslås att regeringen låter utreda en höjning av tröskelvärdena för revisionsplikt.

Vad gäller bokföringslagens arkiveringsregler föreslås att nuvarande krav på bevarande av räkenskapsmaterial i ursprunglig form slopas, vilket väsentligt skulle underlätta företagens administrativa process och öka möjligheterna till digital arkivering. I den del av uppdraget som rör s.k. kombiuppdrag, dvs. regleringen av de omständigheter under vilka ett revisionsföretag som en vald revisor tillhör kan delta i upprättandet av den bokföring som revisorn ska granska, föreslås ett uttryckligt undantag från byråjävsbestämmelserna för mindre, onoterade företag som tillåter kombiuppdrag om det avser rutinmässiga uppgifter som är vanligt förekommande bokföringen och som är regelmässigt utförda eller som avser avslutandet av den löpande bokföringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Slopandet av bokföringslagens arkiveringsregler är en mycket efterlängtad reform som kommer innebära en väsentlig lättnad av företagens regelbörda. Enligt en studie som genomfördes av konsultföretaget Trinovo tidigare i våras skulle lagändringen innebära en minskning av företagens administrativa kostnader med 3,9 miljarder kronor om året, vilket motsvarar kostnaden för 5 700 heltidsjobb. Det förslag till ny och sammanhållen regelprocess som innebär att regler systematiskt utvärderas ex ante, ex post samt löpande vid behov är också en välkommen förändring. Bland de delar som föreslås märks bland annat tydliga förbättringar genom ett förstärkt Regelråd med återremitteringsrätt, förbättrade konsekvensutredningar, krav på löpande regelutvärdering och mer effektiv samordning inom Regeringskansliet samt krav på förvaltningsmyndigheter att planera och arbeta aktivt med regelförenkling och regeltillämpning.

Tyvärr lämnar utredningen inte några konkreta författningsförslag avseende höjning av tröskelvärdena för revisionsplikt, trots att det konstateras att det är tydligt att de svenska gränsvärde är väldigt låga i en europeisk jämförelse. Det absoluta flertalet länder medger exempelvis ett undantag för revision för företag som har 50 anställda, medan Sveriges gränsvärde ligger på 3 anställda. Utredningen föreslår att Regeringen låter utreda en höjning av gränsvärdet för krav på revision till företag som uppfyller två av gränsvärdena 20 miljoner kronor i nettoomsättning, 20 miljoner kronor i balansomslutning samt fler än 9 anställda. Även dessa gränsvärden är låga i ett europeiskt perspektiv.

SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg