En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
Som ett led i genomförandet av EU:s sociala pelare lanserade EU-kommissionen i tisdags sitt förslag om inrättande av en arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå.
I förslaget anges att den nya myndigheten ska stödja medlemsstaterna och kommissionen i frågor som handlar om den fria rörligheten och samordningen av socialförsäkringssystem inom EU och vid en första anblick ter den sig som en ofarlig institution. Men frågan är vad myndigheten egentligen ska ägna sig åt, med nästan 150 anställda och en föreslagen budget på 554 miljoner, vilket i princip motsvarar de medel som årligen tilldelas det svenska arbetsmiljöverket.
Enligt vår preliminära analys handlar myndighetens uppdrag till stora delar om att övervaka medlemsstaternas efterlevnad av EU-rätten. Rapporteringsrutinerna ger nämligen en möjlighet för kommissionen att få insyn i medlemsstaternas efterlevnad av ett antal förordningar och direktiv, bland annat utstationering och fri rörlighet för arbetstagare. Myndigheten ska även ersätta diverse kommittéer och andra organ, såsom forum mot o-deklarerat arbete och den tekniska kommittén för fri rörlighet av arbetstagare. Vidare, för att möjliggöra en successiv utökning av verksamhetens omfattning, så ska en utvärdering av myndighetens uppdrag och uppgifter göras regelbundet var femte år. Helt konsekvent lämnar flera av bestämmelserna öppningar för utökade arbetsuppgifter. Frågan infinner sig då förstås vad som kommer hända på sikt med närliggande EU-organ, exempelvis Eurofound och Arbetsmiljöbyrån i Bilbao.
Vår slutsats är att vi troligtvis ser inledningen till en permanent struktur som, genom att koppla in sig på nationella myndigheters uppdrag, lägger grunden till ett överstatligt mandat för rörlighet inom EU. Alltså undrar vi: Vad är syftet med myndigheten, på riktigt?
Arbetsmarknad EUEu/Emu/Euro