Ny rapport: Har argumenten för euron stärkts eller försvagats?

Rapporten visar att länder som har euron som valuta ”verkar ha haft mer positiv effekt på handel och utländska direktinvesteringar än vad forskningen indikerade 2003”. Kronförsvagningen kan också ha bidragit till lägre omvandlingstryck i ekonomin och lägre reformtempo i politiken än vad som hade varit fallet om vi hade haft en fast växelkurs. Men det är svårt att belägga, konstateras i rapporten.

En risk med att gå med i samarbetet är att Riksbanken inte längre kommer att kunna bekämpa lågkonjunkturer genom förändringar i växelkursen eller styrräntan. ”Denna risk bedöms dock ha minskat sedan folkomröstningen 2003”, skriver rapportförfattarna och konstaterar bland annat att Riksbanken i praktiken anpassar sin penningpolitik efter ECB.

En annan risk som lyfts fram är den höga skuldsättningen bland euroländerna. ”Risken finns att en del av notan för dessa problem i slutändan hamnar hos övriga medlemsländer i valutaunionen, inklusive Sverige om vi går med”, skriver rapportförfattarna. Samtidigt visar erfarenheterna från pandemin att Sverige inte nödvändigtvis slipper ta ansvar för ekonomiska bekymmer i euroområdet även om vi står utanför samarbetet.