Gör inte om misstaget – behåll karensavdraget
Varje försäkring vilar på en enkel princip. Den ska ge trygghet och finnas där när du behöver den, men om den överutnyttjas ökar kostnaden för alla.
Karensavdraget är självrisken i den svenska sjukförsäkringen. Nu höjs röster för att avskaffa karensavdraget och låta företagen stå för kostnaden för den anställdes sjukfrånvaro från dag ett.
Försvinner karensavdraget kommer sjukfrånvaron öka, företagens kostnader stiga och möjligheterna att lösa Sveriges stora samhällsutmaningar minska.
Det är inte en farhåga. Det är ett faktum.
Sverige har provat denna väg tidigare. När karensdagen togs bort i slutet av 1980-talet fick Sverige Västeuropas högsta sjukfrånvaro, skenande sjukförsäkringskostnader och färre arbetade timmar.
Vi har inte råd att upprepa experiment som redan testats – och misslyckats.
Räkna ut vad slopat karensavdrag skulle kosta ditt företag
Skriv in hur mycket ditt företag betalade i sjuklönekostnader förra året och se direkt hur mycket era kostnader skulle öka om karensavdraget försvinner. Kalkylatorn visar både direkta kostnader och möjliga beteendeeffekter och är baserad på officiella beräkningar.
Utöver dessa kostnader uppstår även ett produktionsbortfall vid ökad sjukfrånvaro. Denna kostnad varierar dock mellan branscher och verksamheter och inkluderas därför inte i beräkningen.
Sjuklönekostnad med karensavdrag
0 kr
Sjuklönekostnad utan karensavdrag
0 kr
Så har vi räknat
I modellen anger du företagets totala sjuklönekostnader föregående år (markera om värdet inkluderar arbetsgivaravgifter). Enligt DS 2023:33 beräknas ett avskaffande av karensavdraget öka kostnaderna med cirka 38 procent genom direkta effekter samt med ytterligare 11–25 procent till följd av beteendeförändringar, vilket sammantaget motsvarar en årlig ökning på omkring 47–63 procent.
Föregående års sjuklönekostnader multipliceras därför med detta intervall. Resultatet redovisas som den direkta kostnadsökningen, ett intervall för beteendeeffekten samt ett samlat intervall för den totala kostnadsökningen.
1. Beräkna direkta effekter
Direkt effekt = Sjuklön * 38%
2. Beräkna den totala kostnadsökningen
Kostnadsökning ∈ [Sjuklön * 47%, Sjuklön * 63%]
3. Beräkna beteendeeffekter
Beteendeeffekter ∈ [Sjuklön * 47% - Direkt effekt, Sjuklön * 63% - Direkt effekt]
Vanliga frågor om karensavdraget
Varför ska vi behålla karensavdraget?
Sverige bör behålla karensavdraget då det stärker ansvarstagandet, bidrar till hög sysselsättning och håller sjukfrånvarokostnaderna under kontroll. Det är därmed en viktig och välfungerande självrisk i sjukförsäkringen.
Norge har inget karensavdrag, varför ska Sverige ha det?
Slopat karensavdrag är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Likt Norge testade Sverige 1987 att avskaffa karensavdraget. Det ledde till att Sverige fick bland Europas högsta sjukfrånvaro – och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade. I Norge uppgår kostnaden för sjukfrånvaro till 8 procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige.
Källa: Karenstak och högriskskydd, Regeringskansliet.
Källa: OECD / Svenskt Näringsliv.
Vad skulle ett slopat karensavdrag kosta?
Att avskaffa karensavdraget beräknas kosta arbetsgivarna mellan 21 och 42 miljarder kronor 2026. Utöver ökade sjuklönekostnader för svenska företag, riskerar ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb. I en situation där Sverige behöver mer tillväxt och arbetstillfällen har vi inte råd att försvaga ett system som i grunden fungerar väl.
Källa: Kostnaden för arbetsgivarna av ett avskaffande av karensavdraget i sjukförsäkringen.
Vad är karensavdrag?
Karensavdraget är ett engångsavdrag på sjuklönen när man blir sjuk. Det motsvarar 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Arbetsgivare betalar sjuklön under de första 14 dagarna i sjukperioden, efter att ett helt karensavdrag gjorts. Därefter kan man ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
Vad är fördelarna med karensavdrag?
Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk i sjukförsäkringen och bidrar till lägre sjukfrånvaro och långsiktigt mer hållbara kostnader. Kort sammanfattat kan man säga att karensavdraget: 1. Fungerar som självrisk i sjukförsäkringen. 2. Bidrar till lägre korttidsfrånvaro. 3. Håller nere sjuklönekostnader för arbetsgivare. 4. Följer en vanlig försäkringsprincip.
Varför kan vi inte testa att avskaffa karensavdraget?
Att slopa karensavdraget är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Det ledde till att Sverige fick västeuropas högsta sjukfrånvaro och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade.
Vem bär kostnaderna för ett avskaffat karensavdrag?
Kostnaderna skulle direkt drabba arbetsgivarna, eftersom de ansvarar för sjuklönekostnaderna de första 14 dagarna.
Vilka konsekvenser får ett avskaffat karensavdrag?
Utöver den direkta kostnaden för svenska företag, riskerar ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb. I en situation där Sverige behöver mer tillväxt och arbetstillfällen har vi inte råd att försvaga ett system som i grunden fungerar väl.
Hur fördelar sig karensavdraget mellan arbetare och tjänstemän?
Statistik från SCB visar inte på några stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Enligt SCB:s statistik från år 2023 var andelen arbetare med minst ett sjukfall med karensavdrag 61 procent. Motsvarade siffra för tjänstemännen var 50 procent.
Artiklar om karensavdrag
- Nyhet – 7 maj 2026
Slopat karensavdrag skulle kosta 300 000 per år
Bröderna Nilssons Skogsentreprenad skulle behöva öka intäkterna med över 300 000 kronor om året för att täcka upp för de kostnader som uppstår till följd av ett slopat karensavdrag. ”Det är den stora kostnaden för mig, att skogsmaskinerna står stilla”, säger vd:n Håkan Nilsson.
- Nyhet – 15 april 2026
Företagare i uppror mot slopat karensavdrag: ”Så galet korkat”
Nu rasar företagare över hela landet mot slopat karensavdrag och kortare arbetstid. Blir förslagen verklighet hotas livskraftiga företag i grunden, varnar Emma Unevik, vd för Stockholms Städsystem. ”Vansinnigt”, säger hon.
- Nyhet – 1 april 2026
Så hårt drabbar avskaffat karensavdrag hennes företag – ”Största kostnaden inte lönen”
Hundratusentals kronor per år i ökade kostnader och risk för både förseningar och sämre säkerhet. Det är vad som skulle hända det lilla byggföretaget SJB om karensavdraget togs bort. ”Det handlar inte bara om ekonomi utan om att kunna bedriva en säker och stabil verksamhet”, säger Annika Andersson.
- Nyhet – 30 mars 2026
Slopat karensavdrag hotar redan pressat elföretag – ”Då blir det konkurs”
Elinstallationsföretaget Mila El går redan på marginalen. Nu varnar vd:n Stefan Berglund för att ett slopat karensavdrag i kombination med kortare arbetstid kan bli spiken i kistan. ”I vår bransch måste timmarna göras, annars går det inte ihop”, säger Stefan Berglund.
- Nyhet – 27 mars 2026
FAQ Karensavdrag
Ett slopat karensavdrag leder till stora kostnader för företagen och ökad sjukfrånvaro. Vi ger dig svar på några centrala frågor i debatten om karensavdrag.
- Nyhet – 18 mars 2026
Företagaren: ”25 procent högre priser med kortare arbetstid”
Allt som produceras i Sverige blir dyrare om arbetstiden förkortas utan att lönerna sänks – och det är konsumenterna som får betala. ”Mer ledighet kan vara värt en del – men då måste man också vara beredd på att saker och ting blir dyrare” säger Malin Hedlund på Säters Snickerifabrik.
- Nyhet – 18 mars 2026
Slopat karensavdrag kan kosta företaget två miljoner – per år
Tryckerikoncernen Multiply Solutions med omkring 450 anställda har räknat på vad ett slopat karensavdrag skulle kosta dem. ”De som vill driva igenom detta förslag måste förstå att det slår hårt mot svensk konkurrenskraft”, säger delägaren Ulrik Wehtje.
- Nyhet – 11 mars 2026
Wehtje: Slopat karensavdrag kan kosta företaget två miljoner – per år
Tryckerikoncernen Multiply Solutions har räknat på vad ett slopat karensavdrag skulle kosta dem. ”De som vill driva igenom detta förslag måste förstå att det slår hårt mot svensk konkurrenskraft”, säger delägaren och SME-kommittéledamoten Ulrik Wehtje till TN.
- Nyhet – 4 mars 2026
Förkortad arbetstid oroar kända stjärnkrögaren – ”Marginalerna har aldrig varit sämre”
Stjärnkrögaren och Kockarnas kamp-vinnaren Jonas Lagerström jonglerar redan med skenande kostnader och små marginaler. På det kommer nu kraven om förkortad arbetstid. ”När kostnaderna ökar kommer vi att se färre och sämre verksamheter”, säger han.
- Nyhet – 16 februari 2026
Vem bär sjukförsäkringens risk i små företag?
Mitt i den större politiska diskussionen om karensavdraget finns en grundläggande fråga som sällan lyfts: Hur påverkas mindre företag när det blir arbetsgivaren som får ta all risk, skriver Anna Hedensjö Johansson, ansvarig för SME-frågor på Svenskt Näringsliv.
