Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

Det har knappast undgått någon hur dramatiskt coronakrisen påverkat näringslivet. Trots flera välkomna stödpaket från regeringen ökar antalet konkurser i rask takt, särskilt inom branscher som hotell, restaurang och handel. Utvecklingen gör att Konkurrensverkets roll blir än viktigare än annars. Kanske kan ett sätt för företag att överleva vara att samarbeta med andra eller rentav slå ihop verksamheterna? Konkurrensverket behöver kunna ge vägledning vad regelverket tillåter och snabbt pröva koncentrationer och förvärv.

Men Konkurrensverket behöver också vara extra vaksam så att inte vissa företag som får en dominerande ställning när konkurrensen slås ut kan missbruka sin starka ställning på marknaden. En väl fungerande konkurrens är en grundpelare för att företag ska våga göra nya satsningar väl krisen börjar ebba ut, att nya företag ska kunna skapas och växa och nya arbetstillfällen uppstå.

Det är i denna kontext som regeringen lägger förslag på att Konkurrensverket ska ges befogenhet att i första instans besluta om konkurrensskadeavgift och utredningsskadeavgift, istället för som i dagsläget väcka talan om konkurrensskadeavgift vid Patent- och Marknadsdomstolen. De argument som enligt betänkandet talar för en sådan förändring består främst i ökad effektivitet och större harmonisering med andra konkurrensmyndigheter i Europa.

Svenskt Näringsliv håller med om att förändringen bör genomföras. Det finns argument som talar för att en viss effektivitet och harmonisering därmed kan uppnås. Den långa tid som dessa mål tar är bekymmersam. De påstådda konkurrensproblem som finns på marknaden hinner bestå under lång tid innan de kan korrigeras. Marknader kan också förändras under den tid som ärendet pågår. Inblandade företag får dras med stora kostnader och en betydande osäkerhet, vilket kan vara mycket skadligt för företagens möjligheter att fatta viktiga strategiska beslut för framtiden. Alla möjligheter att effektivisera arbetet bör därför tas tillvara.

Förändringen ger också större likhet med hur dessa ärenden hanteras av andra konkurrensmyndigheter i Europa. Det är förstås också positivt då det kan underlätta vid den samverkan som är nödvändig myndigheterna emellan för att hantera gränsöverskridande verksamheter.

När det gäller harmonisering så tas dock i och med förändringen ett steg bort från en likvärdig process för alla konkurrensmål. Något förslag om att Konkurrensverket i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet ska få beslutanderätt finns nämligen inte. Varför sådana ärenden skulle behöva behandlas på ett annat sätt framgår inte, och dessa mål är i lika stort behov av en effektiv hantering. Offentlig verksamhet som otillbörligen konkurrerar med privata företag är fortsatt ett av de stora problem som Svenskt Näringslivs medlemmar möter. Svenskt Näringsliv uppmanar därför regeringen att införa beslutanderätt även för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Rättssäkerheten för företagen får inte bli föremål för kompromiss. Det kommer dock fortsatt vara möjligt att få sin sak prövad i domstol i form av överklagande till Patent- och Marknadsdomstolen, och därefter även till Patent- och Marknadsöverdomstolen. Konkurrensverket har även fått i uppdrag från regeringen att ta fram förslag på hur verksamheten i sina utredande och beslutande delar kan separeras så att objektivitet och opartiskhet kan säkras. Detta är mycket viktiga frågor utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, men även för att få bra kvalitet i Konkurrensverkets beslut och för att bygga långsiktigt förtroende för myndighetens arbete.